BZT

Mer

I börsnoterade bolag finns det oftast inget ägardirektiv. Orsaken är att det spridda ägandet gör det svårt att ta fram en för alla aktieägare gemensam syn på ägandet och ett gemensamt direktiv till bolaget.

I processen med att ta fram direktivet ska ägarna enas om ett antal viktiga frågor, t.ex.:

• Är det ett tillväxtbolag eller ett levebrödsföretag ägarna vill skapa? Är det ett bolag som investerar vinsten i att utveckla verksamheten eller ska vinsten delas ut till ägarna?
• Vilken finansiell struktur och finansiell risk ska bolaget ha, t.ex. i balansen mellan eget kapital och lån?
• Kräver tillväxtmålet att ägarna från tid till annan måste tillskjuta nytt kapital i form av aktieemissioner eller med ägarlån? De ägare som inte vill/kan delta i aktieemissioner kan i över tid bli utspädda och deras andel av bolaget minskar.
• Ska ägarna bygga ett bolag för att efter en överskådlig tid (3-5 år) sälja bolaget och ta hem vinsten? Eller ska bolaget tas över av nästa generation?
• Hur är synen på värde? Är det priset på aktien som visar det värde bolaget skapat eller är det andra värdeparametrar som styr besluten, t.ex. att skapa arbetstillfällen, bli erkänd entreprenör etc.
• Hur mycket av sin egen tid ska ägarna lägga på bolaget – heltid eller deltid?
• Vilka positioner i bolaget ska ägarna ha? Hur ska ledarrollerna utformas – vem är chef över vem? Viktiga positioner att enas om är verkställande direktör, sälj-/marknadschef, utvecklingschef och ekonomichef.

Förutom att ägarna i processen med ägardirektivet enas om konkreta affärsmål ställs även frågor av mer personlig karaktär, t.ex. vilka personliga mål driver en enskild person att vara aktiv ägare i bolaget. Om det finns flera privata ägare kan personliga mål med ägande väsentligen skilja sig åt.

Ett uppdaterat ägardirektiv är viktigt, för att inte säga nödvändigt, då styrelsen i ett ägarledd bolag utökas med externa ledamöter. Styrelsen ska inte behöva tveka om ägarnas intentioner med bolaget. Direktivet ska lägga grunden för styrelsens och ledningens strategiarbete, och den affärsplan som tas fram ska spegla ägarnas intentioner. Externa ledamöter i ägarledda bolag ska efterfråga ett ägardirektiv innan man beslutar sig för att gå in i bolagets styrelse.

Ett ägardirektiv ska inte förväxlas med ett ägaravtal, som är ett juridiskt bindande avtal mellan de större ägarna. Ett aktieägaravtal omfattar även det väsentliga ägarfrågor avseende styrning av bolaget, som t.ex. verksamhetens inriktning, hur styrelsen ska tillsättas, när man får sälja aktier och hur större strategiska beslut ska fattas. Det finns därför överlapp i ett antal frågor, vilket innebär att anpassningar måste göras i det fall direktivet eller avtalet ändras.

Ett ägardirektiv kan tas fram på olika sätt, t.ex. genom en intern process ägarna emellan. Men det är ofta värdefullt att ta in någon extern, och från ägarna oberoende, person som leder och strukturerar processen. En extern rådgivare, som alla ägares förtroende, kan bl.a. underlätta att mer personliga, känsliga frågor med ägandet tas upp och diskuteras. Det finns ett flertal professionella rådgivare som specialiserat sig på framtagning av ägardirektiv.