- Seamless
-
Engelskans "Seamless" betyder direktöversatt att något är sömlöst. I praktiken används det ofta för att beskriva att något är friktionsfritt. Se fler betydelser i länken "sömlöst" nedan.
Bild: AdobeStock
Engelskans "Seamless" betyder direktöversatt att något är sömlöst. I praktiken används det ofta för att beskriva att något är friktionsfritt. Se fler betydelser i länken "sömlöst" nedan.
Bild: AdobeStock
Finansieringen av ett ungt bolag delas vanligtvis upp i ett antal "rundor". Första rundan (first round financing) är den som är förknippad med högst risk eftersom bolaget kanske inte än hunnit lansera sina produkter och påbörja sin försäljning. Vid andra rundan (second round financing) har bolaget kommit en bit på väg och risken är därför mindre. En tredje runda kallas "third round financing", o.s.v.
Investerare som går in i första rundan brukar vanligtvis begära någon typ av kompensation (eng. downside protection) ifall värderingen i andra rundan inte möter värdeförväntningarna från första rundan. Värdet på bolaget kan ha minskat. Kompensationen kan bestå av gratisaktier så att priset på den ”gamla” aktien motsvaras av det som bestäms i nyemissionen.
Bild: Shutterstock
Mycket tidig finansiering av ett ungt bolag eller ett projekt. Svenska benämningen är "såddkapital".
Bild: Shutterstock
Ett "sekretessavtal" är ett avtal mellan två eller flera parter i en affärsförhandling eller en transaktionsprocess. Avtalet reglerar hur parterna ska behandla den konfidentiella information som parterna delger varandra. En vanlig benämning är "NDA" som är en förkortning av "Non Disclosure Agreement".
Ett sekretessavtal innehåller:
Sekretessklausuler är också vanliga i andra affärsavtal, konsultavtal och i anställningsavtal. Jämför även "NDA".
I samband med ett aktieöverlåtelseavtal kan säljaren behöva ge garantier även om säljaren inte vet om de är sanna eller inte. Ett sätt att hantera den situationen är att använda skrivningen ”säljarens kunskap” (eng. seller’s knowledge). Då gäller endast de omständigheter som säljaren visste om vid den tidpunkt då garantin gavs. Ett exempel på svensk skrivning är ”såvitt säljaren känner till avser ingen av bolagets tio största leverantörer att säga upp avtalat med bolaget”. Notera att ”säljarens kunskap” inte omfattar vad ledningen eller en anställd i bolaget känner till om en viss omständighet och där säljaren inte informerats.
En entreprenör som efter att framgångsrikt har sålt sitt första företag, på nytt investerar och startar upp ytterligare ett företag. Många framgångsrika företagare som har byggt upp ett företag och sålt det, vill inte bara "spela golf". De är ivriga att gå vidare och söka utmaningar i att bygga nya företag.
Investerare är positiva till att investera parallellt med och stödja serie-entreprenörer. De har erfarenhet och visat att de kan starta, utveckla och sälja företag med vinst.
Bild: Shutterstock
Shareholders Agreement (sv. aktieägaravtal) är ett avtal mellan de största ägarna i ett bolag. Avtalet reglerar samarbetet mellan ägarna och hur bolaget ska skötas. Det kan omfatta hur styrelsens ska vara sammansatt, hur bolagets högsta ledning tillsätts och hur eventuell framtida kapitalanskaffning ska gå till.
En viktig punkt är regleringen om hur och när ägarna får sälja sina aktier, speciellt om avsikten med ägandet är att realisera värdet i en gemensam försäljning (exit).
Bild: Shutterstock
En investerings- och ägarfilosofi som prioriterar aktieägarnas intressen och där bolaget drivs för att maximera aktievärdet (priset på aktien).
Det råder delade meningar om det är optimalt (för bolaget) att maximerad värdetillväxt på aktien alltid sätts i första rummet, speciellt om tidshorisonten är kort. Börsbolag blir kritiserade för att inte ha en längre värdeskapande tidshorisont än närmaste kvartal - kvartalsekonomin.
En långsiktig, hållbar ökning av "shareholder value" är i vilket fall en viktig ledstjärna i utvecklingen av ett bolag.
Bild: Shutterstock
Är det engelska uttrycket för svenskans "blankning" (eller att ta en "kort position") i syfte att tjäna att kursen för en aktie sjunker. Du säljer till dagspris en tillgång som du inte äger eller har, men med ett åtagande att leverera inom en viss tid eftersom du tror att värdet på tillgången kommer att gå ned. Du avser att senare köpa tillgången till ett lägre pris du sålt för och göra en vinst på "värdeminskningen". Läs med under "Blankning".
Bild: Shutterstock
Bild: Shutterstock
Skedmatning (eng. "spoon-feeding") är en form av etappfinansiering. I samband med investeringar i bolag som är i en uppstartsfas (early stage) vill ofta en investerare inte betala ut hela beloppet som behövs fram till positivt kassaflöde.
Investeraren kan förbinda sig för hela beloppet, men utbetalningarna till bolaget görs i etapper allteftersom bolaget behöver finansieringen. Utbetalningarna är ofta villkorade av att de delmål som ledningen lovat uppnå.
Syftet är dels att minska risken för investerarna, och dels att inte ge bolaget och dess ledning mer finansiering vad som behövs i en given situation.
Bild: Shutterstock & Vestadil
En skuld är en förbindelse att betala tillbaka en summa pengar. Återbetalningen ska ofta ske inom en viss tid. Amortering är en etappvis återbetalning av en skuld. Exempel på skuldposter i balansräkningen är banklån, leverantörsskulder och skatteskulder.
Balansposten "Eget kapital" ses som en skuld till ägarna, men utan att återbetalningstiden är bestämd. Utdelningen kan betraktas som "ränta" till ägarna.
Med skuldfritt bolag menas marknadsvärdet av bolagets aktier (egna kapitalet) plus räntebärande lån, vilket motsvarar den totala kostnad en investerare har för att förvärva bolaget och återbetala bolagets lån. Bolaget betraktas då som "skuldfritt".
En intressant reflektion är att bolagsvärdet (jämför "Enterprise Value") ökar om skulderna ökar. Men man ska då notera att värdet på aktierna är oförändrat, eller kanske minskar om ökad skuld innebär att finansiella risken i bolaget ökar.
Bild: Shutterstock
Är en benämning på förhållandet mellan bolagets egna kapital och de totala tillgångarna i balansräkningen. Soliditeten mäts i procent och är ett mått på bolagets kapitalstruktur, d.v.s. fördelningen av det totala kapitalet mellan eget kapital (ägarnas kapital) och skulder (lån). Soliditeten visar hur stor andel eget kapital är av totala kapitalet. En soliditet på 25% visar att bolaget är finansierat med 25% eget kapital och 75% lån. Soliditeten 50% betyder alltså att bolaget finansieras med lika delar eget kapital och lån.
Soliditeten är också ett mått på den finansiella risken i bolaget. Hög soliditet innebär lägre risk - och vice versa. Hur hög ska soliditeten vara? Det beror på bransch och i vilken fas i livscykeln som bolaget befinner sig. Många större, mogna bolag har som mål att ha en soliditet högre än 30%. Om bolaget befinner sig i kraftig tillväxt, eller i en förvärvssituation, kan det vara försvarbart med en lägre soliditet.
En alltför hög soliditet är inte heller optimalt. Det kan vara ett tecken på att bolaget är "överkapitaliserat" och kan öka utdelningen till sina ägare - om inte bolaget planerar en expansion eller ett större förvärv.
Ett alternativ mått på bolagets kapitalstruktur är skuldsättningsgraden, vilken anger förhållandet mellan skulder och eget kapital. Läs mer under "Hävstång".
Bild: Shutterstock
Sales and Purchase Agreement (SPA) är den engelska beteckningen på ett avtal som reglerar försäljning av en tillgång, exempelvis aktier i ett bolag eller en fastighet. "SPA" används ofta som synonym till svenskans ”aktieöverlåtelseavtal”, men som inskränker sig till försäljning och köp av aktier. "Överlåtelseavtal" är en bättre översättning.
I ett "SPA" förbinder sig säljaren att sälja och köparen förbinder sig att köpa de tillgångar som avses till det pris och villkor som man enats om i avtalet. Viktiga delar i avtalet är den s.k. prismekanism som reglerar hur priset ska bestämmas samt villkor och begränsningar för de garantier som eventuellt ges.
Tolkningen av begreppet kan ibland leda till pinsamma missförstånd, exempelvis om man tar med tvål och handduk till diskussioner om "SPA:t" med motparten.
Ett SPA reglerar följande områden:
Bortsett från prisdiskussioner är garantier och skadeståndsbelopp de mest komplicerade delarna av både förhandlingen och avtalet mellan parterna.
Bild: Shutterstock
Engelsk benämning när ett dotterbolag eller en verksamhetsgren i ett större företag säljs till nya ägare. Kallas också ”spin off”.
Svensk benämning är "avknoppning".
Spoon-feeding (sv. skedmatning) är en form av etappfinansiering av bolag i en uppstartsfas (early stage) och där investerare inte vill betala ut hela det belopp som behövs fram till positivt kassaflöde. Se "Skedmatning".
Bild: Shutterstock & Vestadil
Bild: Shutterstock
Bild: Shutterstock
Styrelsen är bolagets högsta beslutande organ i strategiska och taktiska frågor, om vi undantar bolagsstämman. Den har fått förtroendet att förvalta och utveckla bolaget på bästa sätt för att skapa värden för i första hand ägarna, men också för andra intressenter. Styrelsen utses av aktieägarna och ledamöterna bör som långt det är möjligt inte vara anställda i bolaget. I anglosaxiska länder kan stora delar av styrelsen bestå av bolagets toppledning och benämns "Board of Directors (BoD).
Styrelsen ska följa aktiebolagslagens (ABL) regler och svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Men styrelsen skall, utifrån ägarnas direktiv, även se till att affärsplanen realiseras samtidigt som hänsyn tas till bolagets bästa i den situation som bolaget befinner sig.
Styrelsens huvuduppgifter enligt ABL är bl.a. att:
En annan viktig roll som styrelsen har är att se till att skatter och avgifter betalas in i tid. Styrelsen ska också se till att årsredovisningen ta fram och i tid lämnas in till Bolagsverket.
Det är en ansvarsfull uppgift att vara invald i en bolagsstyrelse. Styrelsens beslut tas kollektivt genom majoritetsbeslut, men varje styrelsemedlem har också ett personligt ansvar för de beslut man är med och fattar. Som styrelsemedlem har du alltså ett solidariskt och ett personligt ansvar.
Att ha rätt styrelse är helt avgörande för verksamhetens utveckling. Den ska vara sammansatt av personer med olika erfarenhet, kompetens och personlighet som passar för den situation och fas som bolaget befinner sig i. Det är den samlade kraften i styrelsen som är avgörande för ett framgångsrikt styrelsearbete. Det är viktigt att det är högt i tak och att alla frågor blir ställda!
Bild: Shutterstock
Rådgivare (advisors) inblandade i en affärstransaktion kan få hela eller delar av sin ersättning i en ”success fee”. Det innebär att rådgivarens ersättning baseras på transaktionsvärdet, och betalas ut endast om affärer slutförs. Avsikten är att rådgivarna ska ha samma intresse som säljaren, att med hänsyn till transaktionsrisken (risken att affären inte blir av) få så högt pris som möjligt.
En investmentbank kan exempelvis ha rätt till en success fee på 3% av transaktionsvärdet. Om bolaget säljs för 100 miljoner kr får investmentbanken en ersättning på 3 miljoner.
Motsatsen är till ”success fee” är en ”fixed fee” som faller ut till ett i förväg bestämt belopp, och ibland även om affären inte slutförs. En success fee ska potentiellt ge en högre ersättning eftersom rådgivaren tar en risk, dels på det slutgiltiga värdet och dels på att affären genomförs.
Bild: Shutterstock
Förkortningen står för Svenska Riskkapitalföreningen (eng. SVCA, Swedish private equity and venture capital association). SVCA bildades 1985 och är en branschförening för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden.
Medlemmar är investerare och rådgivare delaktiga i företagstransaktioner, exempelvis riskkapitalbolag, corporate finance, legala rådgivare och revisionsfirmor.
På SCVA’s hemsida kan man söka bland medlemmarna för hitta lämpliga rådgivare och investerare för olika typer av finansiering, situation och beloppsstorlek.
EVCA (European Private equity & Venture capital Association) är den europeiska motsvarigheten för bevakning av Private Equity’s intressen på Europanivå. EVCA’s huvudkontor finns i Bryssel.
SWOT är en förkortning av "Strengths - Weaknesses - Opportunities - Threats" och är en strukturerad analysmetod för utvärdera styrkor, svagheter, möjligheter och hot i relation till omgivningen. Styrkor och svagheter är "inre" faktorer medan möjligheter och hot är "yttre" faktorer. SWOT-analyser görs ofta i samband med strategisk planering och affärsutveckling och kan exempelvis göras på ett helt företag, en verksamhet eller en produkt.
I analysen av ett bolag kan en SWOT-analys omfatta:
Tyvärr görs ofta enbart en "isolerad" SWOT-analys som sedan inte kopplas till åtgärder och resursallokering i affärsplanen. I ett nästa steg i den fortsatta analysen måste man beskriva de åtgärder som behövs för att:
I analysen är det också viktigt att begränsa antalet möjligheter och försöka hitta de absolut viktigaste (topp-fem) faktorerna som påverkar bolaget. Med alltför långa listor på styrkor, svagheter, möjligheter och hot utan direkt koppling till en åtgärdsplan blir SWOT-analysen en teoretisk övning utan egentlig praktisk betydelse.
Bild: Shutterstock
Syndikering innebär att två eller flera investerare saminvesterar i ett företag. Avsikten är att sprida risker samt samordna resurser, kompetens och nätverk. Vid syndikering tar ofta en dominerande investerare rollen som huvudansvarig (lead investor) för samordningen mellan investerarna och utvecklingen av bolaget. Alla investerare tillsammans kallas "konsortiet".
Syndikering är speciellt vanligt vid investering i tidiga skeden - bland "Venture capital" investerare.
Investerarna upprättar vanligtvis ett "aktieägaravtal" som reglerar samarbetet och ägarstyrningen i bolaget.
Synergi får man då 1+1 blir större än 2. Sammanslagning av två verksamheter görs oftast för att få och realisera synergier. Det kan gälla synergier för att minska kostnader eller öka intäkterna.
Det optimala är om man samtidigt får både kostnads- och intäktssynergier. Kostnadssynergier uppkommer t.ex. om den sammanslagna verksamheten får större volymer i sin fabrik och kan fördela fasta kostnader på fler enheter. Intäkts- och marknadssynergier uppkommer om man kan erbjuda gemensamma kunder fler produkter utan att öka säljkostnaden.
Efterkalkyler av många förvärv har dock visat att de förväntade synergierna innan sammanslagningen inte helt infriats. Orsakerna är självklart många och olika beroende på situation. En enkel, övergripande förklaring är att det i verkligheten inte går att integrera verksamheter fullt ut. Det finns alltid någon liten detalj man förbisett i planeringen som medför att den sammanslagna verksamheten har fortsatt "dubbla" kostnader inom vissa områden.
Det är en option som inte ger en rätt till förvärv av aktier i bolaget, och därför inte ger någon utspädning för aktieägarna. En "syntetisk" option utformas på samma sätt som en "verklig" teckningsoption (som ger en rätt att teckna nyemitterade aktier). Optionerna ställs ut av bolaget och erbjuds till personal i bolaget. Avsikten är att ge nyckelpersoner del av värdeskapandet och aktiens värdeökning utan att befintliga ägare späds ut.
Risken för optionsinnehavaren ska vara likvärdig med den för en teckningsoption. Värdering och prissättning av syntetiska optioner ska ske på samma sätt som med teckningsoptioner. Syntetiska optioner ger innehavaren rätt till en kontant ersättning från bolaget som motsvarar den ersättning som en teckningsoption skulle ha gett. Vinst på optionen kan beskattas som kapitalvinst om värderingen och villkor gjorts och utformats på ett marknadsmässigt sätt.
Med systematisk risk menas den inneboende risken för en hel marknad eller ett helt marknadssegment. Andra benämningar är "volatilitet" eller "marknadsrisk". Det är den risk som inte kan minskas genom diversifiering inom en och samma marknad.
Den systematiska risken är både oförutsägbart och omöjligt att helt undvika. Ett sätt att för en investerare att minska systematiska risken i sin portfölj är genom hedging. Ett annat sätt är att är att fördela sina investeringar över olika typer av tillgångar, t.ex. genom att köpa aktier, räntepapper och fastigheter.
Systematiska risker i en marknad påverkas exempelvis av ränteförändringar, inflation, lågkonjunkturer, oljeprisförändringar och politiska händelser.
Systematiska risken i t.ex. ett värdepapper, en fond eller investeringsportfölj mäts med det s.k. betatalet (β). En beta som är större än 1 betyder att investeringen har högre systematisk risk än marknaden, lägre än 1 betyder mindre systematisk risk än marknaden och lika med 1 innebär samma systematiska risk som marknaden.
Jämför ”osystematisk risk” – den risk som kan minskas genom diversifiering.
Är den svenska benämningen på engelskans "seed capital" och innebär finansiering i mycket tidiga skeden. Såddkapital gör det möjligt för en idé att börja utvecklas till en produkt eller att ta ett forskningsprojekt till ett bolag. Företagskuvöser, inkubatorer, eller affärsänglar kan hjälpa till med såddkapital i en första finansieringsrunda.
"Riskvilliga krediter" är också en typ av såddkapital.
Bild: Shutterstock
I garantisektionen i ett aktieköpeavtal ger säljaren vanligtvis garantier avseende viktiga omständigheter i bolaget och dess verksamhet. Garantierna ges normalt den dag då säljaren och köparen ingår (signerar) aktieköpeavtalet.
Om avslutningen av affären (då betalning sker och aktierna byter ägare) äger rum vid ett senare datum än signeringen, är det ofta en fråga om garantierna ska göras på datumet för undertecknandet (eng. signing) eller också på dagen för avslutningen (eng. closing). I det senare fallet kan det vara rimligt att säljaren vid avslutningen återigen uppdaterar sina garantier. Garantier skall dock aldrig ges framåtsyftande, d.v.s. säljaren ska inte ge garantier om händelser som kan uppkomma i framtiden. Garantierna ska även ges individuellt och var för sig och inte gemensamt (eng. individually and severally, and thus not jointly and severally).
Exempel på vanliga och grundläggande garantier är riktigheten i lämnad information avseende finansiella rapporter, skattebetalningar, gällande avtal, löner och ersättningar samt bolagets efterlevnad av viktiga regelverk och policys.
Vissa garantier anger ett positivt faktum som att ”företaget äger de varumärken som anges i bilaga 2” medan andra anger ett negativt faktum som exempelvis att ”företaget är inte involverat i några legala tvister” eller ”inga löpande kundkontrakt överstigande 5% av försäljningen är uppsagda eller har löpt ut”. En viktig fråga när man förhandlar garantiklausulerna är om garantin endast ska relatera till den nuvarande situationen eller också till det förflutna, till exempel ”Bolaget är inte och har inte under de senaste fem åren varit inblandat i några tvister avseende patent”.
Ibland vet säljaren att en viss garanti är sann, exempelvis att ingen av bolagets tio största leverantörer har sagt upp sitt leverantörsavtal. Men i andra fall kan säljaren inte vara helt säker på om garantin är faktiskt sann eller inte. Till exempel att ”ingen nyckelleverantör avser att säga upp sitt kontrakt med bolaget”. Garantin i detta fall blir en fråga om riskallokering. Om säljaren ger garantin, kommer säljaren att få stå för den kostnad köparen får om en nyckelleverantör faktiskt säger upp sitt avtal. Om säljaren inte ger garantin kommer eventuella kostnader att tas av köparen.
I en sådan situation behöver säljaren kanske ändå ge en garanti även om säljaren inte vet om det är sant eller inte. Ett sätt att hantera den situationen är att använda skrivningen ”säljarens kunskap” (eng. seller’s knowledge). Då gäller endast de omständigheter som säljaren visste om då garantin gavs. Ett exempel på skrivning är ”såvitt säljaren känner till avser ingen av bolagets tio största leverantörer att säga upp avtalat med bolaget”. Notera att ”säljarens kunskap” inte omfattar vad ledningen eller en anställd i bolaget känner till om en viss omständighet och där säljaren inte informerats.
Bild: Shutterstock
Att något sömlöst (jämför eng. seamless) betyder exempelvis att det är:
Exempel: Bytet av vd måste ske sömlöst. Installationen av den nya programvaran var sömlös. Vi har ett sömlöst samarbete mellan avdelningarna.
Bild: AdobeStock