BZT Dictionary®

KANBAN

KABNAN är en japansk produktionsfilosofi för att planera och styra både arbetsoperationer och varuflöden i en produktionsprocess. Man säger att produkter och komponenter skall "sugas" genom produktionskedjan, d.v.s. kundorder bestämmer behovet i slutmonteringen som i sin tur bestämmer hur delkomponenter produceras i tidigare steg. Motsatsen är "traditionell" planering där komponenter "tycks" genom produktionskedjan - från planering för inköp av material till färdigvarulager.

KANBAN-filosofin används idag inte enbart i tillverkande industri utan har anpassats för andra verksamheter, som till exempel inom sjukvård och mjukvaruutveckling. Rätt använd blir verksamheten mer effektiv genom att flaskhalsar synliggörs och elimineras, vilket i sin tur leder till kortare ledtider.

Kassaflöde

Företagets internt tillförda medel, d.v.s. den likviditet (kassa) som har skapats eller förbrukats under en viss period i verksamheten. Kassaflödet påverkas av företagets alla kostnader och intäkter, exkluderat poster som avskrivningar och bokslutsdispositioner (påverkar inte kassaflödet).

För att få en komplett bild av hur verksamheten utvecklas räcker det inte med att analysera och förstå resultat- och balansräkningen. För att se verksamhetens finansieringsbehov måste man också rapportera och förstå kassaflödet i bolaget.

Engelsk benämning är "cash flow".

Bild: Shutterstock

Kassako

En framgångsrik produkt, eller en del av en verksamhet, som genererar starka kassaflöden och vinster. Det är ofta en övermogen produkt med ingen tillväxt och som inte behöver ytterligare investeringar. Vinsten från en ”kassako” återinvesteras därför i nya produkter och tjänster. Kallas på engelska "Cash cow".

Bild: Shutterstock

Kassalikviditet

Är ett mått på ett bolags kassaposition. Kallas även "Quick Assets Ratio". Måttet mäter bolagets förmåga att betala kortfristiga skulder och beräknas:

Kassalikviditet=(omsättningstillgångar - varulager)/kortfristiga skulder.

Ju högre kvot ju bättre är bolagets kassaposition. En kvot på 2 innebär alltså att bolaget har 2 kr tillgängliga för att täcka 1 kr av sina kortfristiga skulder.

Bild: Shutterstock

Key issues

Viktiga frågeställningar och nyckelfrågor, exempelvis i bedömning och utveckling av ett bolag eller en vid analys av en investeringsmöjlighet.

Bild: Shutterstock

Koden

Svensk kod för bolagsstyrning ("koden") är ett led i näringslivets självreglering som syftar till att förbättra bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Koden anger en högre norm än lagens minimikrav för vad kan anses vara god bolagsstyrning. Den svenska koden gäller för alla svenska bolag, där aktierna är noterade och handlas på en svensk reglerad marknad (Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity). Det är "Kollegiet för svensk bolagsstyrning" som har ansvaret för att förvalta och uppdatera koden.

Ett bolag som omfattas av koden måste inte vid varje tillfälle följa varje regel i koden eftersom den bygger på principen ”comply or explain”, d.v.s. "följ koden eller förklara varför du inte gör det".

Komfortfaktor

Att investera i ett bolag är alltid riskfyllt och investeraren vill känna sig så ”komfortabel” som möjligt med sin investering. Man kan öka ”komfortfaktorn” genom att göra djupgående undersökningar av företaget.

Ett annat sätt att öka komfortfaktorn är gå igenom olika scenarier för utvecklingen av investeringen (bolaget). Både positiva och negativa. Man vill kunna leva och "sova gott" med "worst case", d.v.s. även om det värsta scenariot inträffar.

Bild: Shutterstock

Konsolidering

Konsolidering betyder "sammanslagning". Ordet kan definieras och användas på olika sätt beroende på sammanhang. Vid sammanslagning av flera företag i en bransch för att bygga ett större, starkare företag säger man att man konsoliderar en bransch.

Konsolidering kan också betyda att man slår samman (räknar ihop) resultat och balansräkningar från dotterbolagen i en koncern och får ett konsoliderat resultat.

Konsortialavtal

En benämning på ett avtal mellan de största ägarna i ett bolag där parterna enas om vilka regler som ska gälla för viktiga ägarbeslut, beslut på bolagsstämma och i styrelsen. Konsortialavtal är en äldre benämning för vad som idag kallas "aktieägaravtal".

Konvertibelt lån

Det är ett lån som ger dig som långivaren en rätt, men inte en skyldighet, att efter en bestämd tid byta din fordran mot aktier i det bolaget som tagit lånet. I dagligt tal använder man ofta begreppet konvert eller konvertibel. Som långivare får du ränta på lånet där räntesatsen påverkas dels av marknadsräntan, och dels av risken, d.v.s. bolagets förmåga att återbetala lånet.

Ingen amortering sker under löptiden, utan hela lånebeloppet återbetalas då lånet förfaller. Det är vid denna tidpunkt du kan välja att få lånet återbetalt i kontanter eller konverterat till aktier i bolaget.

Bild: Shutterstock

Kostnad

Inom redovisning måste man fördela kostnader (och intäkter) så att man får en så rättvisande bild av bolagets finansiella ställning som möjligt. Ett exempel är hyreskostnader, vilka vanligtvis periodiseras. Om bolaget betalar hyran (gör en utbetalning) för tre månader i förskott blir inte bedömningen av hyreskostnaden rättvis ifall hela betalningen skulle tas som kostnad och belasta resultatet enbart den månad hyran betalats. Kostnadsredovisning innebär i detta exempel att hyreskostnaden fördelas ut med en tredjedel över de tre månader hyresbetalningen avser.

KPI

KPI är en förkortning av "Konsumentprisindex". Vid beräkning av KPI används en omfattande, blandad "varukorg" för privat konsumtion. Korgen är indelade i tolv huvudgrupper och ett 90-tal undergrupper enligt en internationell klassificering (COICOP= Classification of Individual Consumption by Purpose).

Bild: Shutterstock