Mer
Det är viktigt att skilja på "nominell" BNP och BNP mätt i fasta priser. Antag att ett land endast producerar två varor: mobiltelefoner och bilar. Under första året produceras 1 miljon telefoner och 200,000 bilar. En telefon kostar 2,000 kr och en bil kostar 300,000 kr. Det betyder att BNP för år 1 blir:
- 1,000,000 telefoner*2 tkr+200,000 bilar*300tkr= 2 mdr+60 mdr= 62 mdr kronor.
Nominell BNP för år ett blir alltså 62 miljarder kronor.
Antag att det under andra året produceras 1,2 miljoner telefoner och 210,000 bilar. Samtidigt ökar priset på en telefon till 2,200 kr och för en bil till 330,000 kr. BNP för år två blir då:
- 1,200,000 telefoner*2,2 tkr+210,000 bilar*330tkr= 2,64 mdr+69,3 mdr= 71,94 mdr kronor.
Nominell BNP för år två blir alltså nästan 72 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med drygt 16%. Men denna ökning beror dels på en volymökning, och dels på en prishöjning. I beräkning av BNP med fast pris korrigeras för prisökningen mellan det två åren. Vi tar volymen från år två och priserna från år ett. BNP med fasta priser blir:
- 1,200,000 telefoner*2tkr+210,000 bilar*300tkr= 2,4 mdr+63 mdr= 65,4 mdr kronor.
BNP för andra året blir nu istället drygt 65 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 5,5%, vilket visar på en betydligt lägre tillväxt jämfört med ökningen i nominell BNP. Skillnaden visar också att tillverkarna har lyckats öka sina priser parallellt med volymökningen - inflationsdriven tillväxt.
BNP används i huvudsak för att se tillväxten i ett och samma land från en tidsperiod till en annan. Men BNP "per capita" används också för att jämföra levnadsstandarden mellan länder.
BNP som mått på välfärdsutvecklingen och som jämförelsetal mellan länder har sina brister, och får med rätta utstå en hel del kritik. Måttet har sitt ursprung från en tid då produktion mättes i styck, meter, ton liter, etc. Ett modernt välfärdsbegrepp omfattar så mycket annat än just materiell utveckling. Exempelvis tar inte BNP-måttet hänsyn till utveckling av ny kunskap, effektiv kommunikation, befolkningens hälsa, jämlikhet, möjlighet till utbildning och självförverkligande, m.m. Måttet inkluderar inte heller kostnaderna för miljöpåverkan och utnyttjande det av landets bas av naturtillgångar, vilket medför att BNP kan överskatta den egentliga nettotillväxten.
En annan viktig invändning är att inte all produktion omfattas av BNP - t.ex. allt gör-det-själv-jobb, oavlönat, ideellt eller svart arbete är inte inkluderat. Sist men inte minst har BNP-måttet svårt att bedöma värdet av den offentliga sektorns produktion. Den tas med till vad den kostar, inte till det värde den levererar.
Men trots sina brister är BNP fortfarande ett vedertaget, inarbetat och väl använt mått.
