Bild: Shutterstock
Begreppen används till exempel av en investerare eller en bolagsstyrelse för att ange hur aktiva de är i den operativa, dagliga verksamheten.
”Hands-on” betyder att man är aktiv i bolagets skötsel - ibland även i operativa frågor - medan ”hands-off” betyder att man låter företagets ledning sköta verksamheten. Begreppen kan också beskriva hur en chef leder sin verksamhet och chefens förhållningssätt till de som direkt rapporterar till henne/honom.
Uppgång på börsen, kurserna stiger. Från franskans ”hausse” som betyder höjning. Motsatsen till "hausse" är "baisse".
Bild: Shutterstock
Innebär att minska risken och skydda en investering med hjälp av ett annat, "motverkande" finansiellt instrument. Begreppet "hedga" (från engelskans "häck") sägs härstamma från tiden då bönderna på engelska landsbygden skyddade sina grödor genom att plantera häckar runt sina åkrar.
Det finns ett flertal metoder för att hedga, t.ex. genom derivat, optioner och terminsaffärer. En investerare (exempelvis en hedgefond) kan skydda sina aktieplaceringar mot en allmän börsnedgång genom att använda "blankning". Om kursen sjunker förlorar investeraren på sitt initiala aktieinnehav men tjänar på de aktier som blankats.
Ett företag med stora kundfordringar i t.ex. USD kan hedga genom en valutatermin där bolaget får en rätt att sälja USD en viss dag och till en i förväg bestämd kurs.
Exempel:
Ett bolag säljer en anläggning till USA för 2 MUSD med 60 dagars kredittid för kunden. Kursen vid leveranstillfället är 7 kr/USD, vilket innebär att kundfordringen är värd 14 mkr. Bolagets bank erbjuder bolaget en terminssäkring som ger ett skydd mot en försvagning av USD med villkoren att om 60 dagar köpa USD för 6,90 kr. Eftersom det är en betydande kundfordran väljer bolaget att hedga 50%. Terminskontraktet innebär att bolaget blir tvungen att sälja och banken tvungen att om 60 dagar köpa 1 MUSD till kursen 6,90 kr/USD.
Antag att kursen sjunkit till 6,50 kr/USD då kunden betalar. Bolaget säljer nu hälften av de inbetalda 2 MUSD för 6,90 kr/USD, d.v.s. för 6,9 mkr. Resterande växlas in till kursen 6,50 kr/USD (6,5 mkr). Totalt får bolaget in 6,9+6,5=13,4 mkr. Om bolaget inte hade hedgat och växlat de 2 MUSD till 6,50 hade bolaget fått in 13 mkr. Alltså tjänade bolaget 400 tkr på valutaterminen (här bortser vi från avgifter till banken).
I detta exempel väljer bolaget att inte hedga hela beloppet. Man vill ha en uppsida ifall USD stärks mot svenska kronan. Om bolaget hedgar hela beloppet 2 MUSD och kursen ökar till 7,50 kr/USD måste bolaget sälja till kursen 6,90 kr/USD. Bolaget tappar då 15,0-13,8=1,2 mkr.
Bild: Shutterstock
Om det finns en hembudsklausul (hembudsförbehåll) i bolagsordningen måste en köpare av aktier i bolaget erbjuda de köpta aktierna till de befintliga ägare (som omfattas av hembudet). Kommunikationen mellan nya och gamla ägare sker vanligtvis via bolaget styrelse. När styrelsen har fått information om att försäljningen till en ny ägare ägt rum ska styrelsen informera varje ”lösningsberättigad”, befintlig ägare.
Pris och villkor ska vara lika som de som köparen accepterat. Visar det sig att ingen utnyttjar sin rätt att köpa så har köparen rätt till de köpta aktierna och kommer då in som ny ägare. Hembudsförfarandet triggas alltså först efter att aktierna bytt ägare. Avsikten är att kontrollera vem som kommer in som ny ägare. Jämför även "förköp".
Helikopterpengar är en åtgärd som exempelvis under Covidpandemin diskuterdes och användes i flera länder. Helikopterpengar är en extraordinär expansiv penningpolitik som enkelt förklarat innebär att Riksbanken startar tryckpressarna och trycker stora summor pengar.
I praktiken kan det gå till så att helikopterpengarna finansieras genom att regeringen ger ut nya statsobligationer som i sin tur Riksbanken köper och betalar genom att trycka nya pengar. Regeringen lånar alltså pengar av Riksbanken men kommer överens med Riksbanken att lånen skrivs av och inte behöver betalas tillbaka. I nästa steg distribuerar regeringen pengarna genom att exempelvis sätta in en kontantsumma på medborgarnas bankkonton eller genom att skatterna sänks.
Helikopterpengar är en engångsinjektion med avsikten att öka köpkraften i landet och därmed stimulera ekonomin. Helikopterpengar betraktas som ett tecken på att den mer traditionella penningpolitiken – exempelvis förändringar i styrräntan och minusräntor – nått vägs ände. Det var Milton Friedman som myntade begreppet helikopterpengar och illustrerade med att anta att en helikopter flyger över landet och släpper ner sedlar som snabbt plockas upp av medborgarna. Hans idé var att de som fick pengarna börjar spendera och att ekonomin därmed stimuleras.
Eftersom den totala penningvolymen och efterfrågan i landet ökar innebär det att inflationen ökar. Ytterligare en konsekvens är att växelkursen för landets valuta antagligen försämras vilket i sin tur påverkar både exporten och importen av varor och tjänster. Exporten underlättas eftersom exporterade produkter blir billigare medan importerade varor blir dyrare.
En ”hockey stick” är en prognos där försäljningskurvan i ett företag följer ”bladet” på en hockeyklubba för att i en nära framtid kraftigt avvika uppåt och följa ”skaftet” på klubban. "Hockey-stick-prognoser" är vanligast i nystartade bolag som inte har någon historisk försäljning att visa upp.
Den optimistiska prognosen görs för att sälja framtiden mer än historien i syfte att öka värdet på bolaget, exempelvis vid en vid en nyemission då nya ägare erbjuds köpa aktier.
I uppstartsskeden är ofta ägare, styrelse och ledning alltför optimistiska angående försäljningstillväxten. Erfarna investerare är dock mycket skeptiska till optimistiska framtidsprognoser och snarare värderar bolaget efter en ”liggande” klubba där försäljningsökningen följer skaftet och inte bladet.
Bild: Shutterstock
Ett Holding Company ("holdingbolag") är ett bolag med syfte att äga ("hålla") aktierna i ett eller flera dotterbolag. Ett annat namn är ”förvaltningsbolag”. Ett holdingbolag äger oftast mer än 50% av aktierna i dotterbolagen för att ha majoritetsinflytande och kontroll. Holdingbolaget är vanligtvis inte ett rörelsedrivande, operationell bolag, men det finns inga hinder för att bedriva egen verksamhet.
Riskkapitalister sätter vanligtvis upp nya holdingbolag i samband med att man gör en investering. Det innebär att riskkapitalbolaget och dess fonder inte äger aktierna direkt i det operationella bolaget, utan ägandet går via ett holdingbolag. Det är holdingbolaget som finansieras upp för att köpa det operationella bolaget och som formellt står som ny ägare.
Bild: Shutterstock
Fientligt uppköp av ett företag, som varken ägare, styrelse eller ledning gillar.
Bild: Shutterstock
Med en bra balans mellan egen och lånat kapital kan ett bolag få extra skjuts, en hävstång, på förräntningen av eget kapital i balansräkningen. Om avkastningen på bolagets totala kapital är högre än den ränta som bolaget betalar på lånen ger en ökad skuldsättningsgrad ökad avkastning på eget kapital (d.v.s. ägarnas kapital).
Men när bolaget använder skuldsättningsgraden som hävstång för avkastningen på eget kapital måste man samtidigt förstå konsekvenserna av den ökade finansiella risken. Om låneräntan är högre än avkastningen på totalt kapital blir det motsatt effekt och ökad skuldsättning får en negativ påverkan på eget kapital. Hävstången verkar med andra ord åt båda hållen.
Exempel:
För att analysera och visa effekten av skuldsättningsgraden kan den s.k. hävstångsformeln användas:
Re= Rt + (Rt-Rs)*(S/E)
Hävstångsformeln kallas ibland för Johanssonformeln efter professor Sven-Erik Johansson vid Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
Antag att bolaget ger en stabil vinst som motsvarar 10% avkastning på det totala kapitalet, att genomsnittliga låneräntan är 4% och att bolagets totala kapital består av 60% lån och 40% eget kapital. Om vi sätter in dessa värden i hävstångsformeln får vi avkastningen på eget kapital (Re):
Re=Rt+(Rt-Rs)*(S/E)=10+(10-4)*(60/40)=10+6*1,5=19%.
Skuldsättningsgraden 1,5 ger alltså ett tillskott på 9% till eget kapital. Antag att bolaget ökar skuldsättningen till 75% lån och 25% eget kapital. Avkastningen på eget kapital blir nu:
Re=10+(10-3)*(75/25)=10+6*3=10+18=28%.
Den ökade skuldsättningen ger alltså ett tillskott på 18% till eget kapital. Men antag nu att bolagets resultat försämras och levererar en avkastning på totalt kapital på endast 2%, d.v.s. lägre än lånekostnaden på 4%. Bolaget har fortfarande 75% lån och 25% eget kapital. Avkastningen på eget kapital blir:
Re=2+(2-4)*(75/25)=2+(-2)*3=2-6=-4%.
Skuldsättningen ger nu ett negativ bidrag med -6% och vilket ger -4% avkastning på eget kapital, d.v.s. 4% av ägarnas kapital förbrukas under ett år. Detta exempel visar på effekten (och risken) av hävstången när bolagets totala avkastning (Rt) understiger låneräntan.
Bild: Shutterstock