BZT Dictionary®

Mer

Offshoring sker till största delen från högkostnadsländer till lågkostnadsländer. En förutsättning är den alltmer globaliserade ekonomin som gör det allt lättare att flytta kapital, produkter och tjänster mellan länder. Globaliseringen har även medfört ökad kostnads- och prispress från lågkostnadsländer och huvudsyftet med offshoring har varit, och är fortfarande, att sänka kostnaderna för att möta ökad priskonkurrens. Men offshoring styrs alltmer av möjligheten att också etablera försäljning i det land till vilket produktionen flyttas. Speciellt intressanta länder är snabbväxande marknader i Asien där Kina, Indien, Indonesien och Vietnam är några exempel.

Offshoring har självklart inte enbart ekonomiska fördelar. Det leder även till ökade kontakter, samarbeten och kulturutbyten mellan länder. Mottagarländerna får del av know-how, investeringar, arbetstillfällen och som i sin tur leder till tillväxt och ökat välstånd. Men det finns naturligtvis också nackdelar och risker med offshoring, exempelvis:

• Ökad komplexitet för logistik.
• Ökade kostnader lagerhållning, kvalitetsuppföljning, resor m.m.
• Kultur- och språkbarriärer.
• Risk för kopiering och "stöld" av immateriella tillgångar, t.ex. patent och varumärken.
• Utflyttning av arbetstillfällen.
• CSR risker - t.ex. mutor och barnarbete.

I princip sker idag all tillverkning av kläder utanför Sverige. Här har t.ex. H&M varit pionjärer och byggt upp produktion via partners i ett stort antal länder. Ett annat exempel är offshoring av möbeltillverkning där IKEA med framgång byggt upp produktion i utvecklingsländer. Men även offshoring av mjukvaruutveckling är av stor betydelse och där Indien är ett stort mottagarland.

Mer

En köpoption på aktier ger innehavaren rätten att efter en bestämd tid köpa ett antal aktier till en förutbestämd kurs. Exempel: För en premie på 5 kr (per aktie) får optionsinnehavaren rätt att om tre år förvärva 100 aktier i bolaget XAB för 500 kr/st. Om kursen i bolaget år tre överstiger 500 kr utnyttjar optionsinnehavaren optionen och köper 100 aktier för 500 kr/st. Om kursen understiger 500 utnyttjas inte optionen och optionsinnehavaren har gjort en förlust uppgående till 5x100= 500 kr. Utställaren av optionen har däremot gjort en motsvarande vinst och har dessutom kvar sina 100 aktier.

Optionsaffärer med befintliga aktier har ingen effekt på bolagets aktiestock och leder inte till utspädning. Men om ett bolag ställer ut teckningsoptioner (rätt att teckna nyemitterade aktier) ökar aktiestocken och ger en utspädning för befintliga ägare i det fall optionerna utnyttjas. Teckningsoptioner är ett vanligt sätt att erbjuda ledningen och anställda att bli delägare i företaget.

Vad är då en option bra för? En option ger innehavaren av optionen en möjlighet att med en mer begränsad kapitalinsats förvärva den underliggande tillgången. Antag att kursen i exemplet ovan är 600 kr. Då hade innehavaren utnyttjat optionen och köpt 100 aktier för 500 kr/st och gjort en vinst på 100-5= 95 kr/st. För utställaren ger optionen dels en premieinkomst som ökar direktavkastningen och dels ett skydd ifall tillgångens värde minskar. Om utställaren i exemplet ovan köpt aktierna för 300 kr/st och aktien sjunker till 295 kr så har utställaren gjort varken vinst eller förlust (295 kr + 5 kr för premien).

"Black-Scholes" är en vanlig modell för att beräkna premien för en option, och det finns ett antal kalkylatorer på nätet som man kan använda.

Mer

Initialt började företag lägga ut "icke affärskritisk" verksamhet, t.ex. löneadministration, städning och reception. Men idag lägger man ut allt som någon annan kan göra bättre eller billigare. Många producerande bolag har all komponenttillverkning outsourcad och gör enbart slutmontering och slutkontroll på den färdiga produkten "in-house". Närbesläktade uttryck är "utlego", "legoproduktion" och "legoleverantör" (den som utför produktionen).

Fördelarna för bolaget som lägger ut produktionen är dels att sänka kostnaderna och dels att lättare kunna dimensionera sin kapacitet efter variationer i efterfrågan. Man gör s.k. "köpa-tillverka-kalkyler" för att bestämma vad som ska göras "in-house" och vad man ska outsourca. Den underleverantör som man lagt ut produktionen till får större volymer och måste anpassa både kostnader, priser och sin kapacitet efter beställarens krav. Riskerna för det bolag som lägger ut produktion ligger bl.a. i att man inte kontrollerar (styr) produktionen hos leverantören och ger ifrån sig affärskritiskt know-how. Det man speciellt måste undvika är att inte bli beroende av en leverantör (s.k. "single source") för en kritisk komponent.

För det bolag som tar emot produktionen innebär outsourcing större volymer att slå ut fasta kostnader på, vilket i sin tur bör leda till ökad lönsamhet. Men det kan också leda till pressade priser och marginaler om man måste konkurrera om attraktiva kunder och beställningar. Även leverantören måste se upp med att inte bli alltför beroende av en stor kund. Ifall kunden väljer att byta till en annan leverantör leder det till stora omställningsproblem och under stor tidspress.