BZT Dictionary®

You wish you get it- but..?

Garantier

Då ett företag säljs kräver köparen ofta att huvudägarna (eller de ägare som har stort inflytande i bolaget) garanterar att beskrivningen av bolaget och dess verksamhet överensstämmer med verkligheten.

Det kan till exempel gälla garantier för att moderbolaget äger aktierna i dotterbolagen, att lagrets värde i balansräkningen är det rätta, att man inte känner till att något viktigt avtal är på väg att sägas upp, etc. Om det sedan visar sig att lagret var för högt värderat i underlaget till köparen blir de som lämnat garantierna skyldiga att ersätta köparen för det belopp som skiljer.

I försäljningsavtalet mellan säljaren och köparen specificeras garantierna i det som kallas ”garantikatalogen”, som är ett speciellt avsnitt i avtalet. Vilka garantier som ges och hur stor ersättningen ska vara för eventuella brister i garantierna är ofta den mest komplicerade delen av förhandlingen mellan säljare och köpare.

Bild: Shutterstock

GDP

"GDP" (Gross Domestic Product) är den engelska benämningen för svenskans BNP "bruttonationalprodukt" och avser värdet av ett lands produkter och tjänster. Läs mer under "BNP" och jämför med "GDI".

Bild: Shutterstock

Gearing

"Utväxling" eller "uppväxling". Termen beskriver förhållandet mellan bolagets egna kapital och skulder och uttrycks vanligen i procent (%). En annan relation som ofta används är operativ vinst innan finansiella poster i förhållande till nettoskuld (exempelvis EBITDA/nettoskuld).

"Gearing" syftar till öka avkastningen på eget kapital, d.v.s. ägarnas insats, genom en komplementerande finansiering med lån till en lägre ränta än vad bolaget förräntar.

En bra balans mellan eget kapital och lånat kapital är sunt för verksamheten, men ett högt utväxlat (belånat) bolag innebär högre finansiell risk. Ifall företaget tappar lönsamheten får utväxlingen en negativ hävstång på avkastningen.

GNP

"GNP" (Gross National Product), eller GNI (Gross National) Income), är den engelsk benämning för svenskans BNI (bruttonationalinkomst) och avser värdet av ett lands produkter och tjänster där även produktion som är utlagd utanför landet ("offshoring") räknas in. Läs mer under "BNI" och jämför med "GDP".

Bild: Shutterstock

Golden parachute

"Ett ”golden parachute” (sv. en gyllene fallskärm) är ett avtal mellan ett företag och en anställd nyckelperson. Avtalet ger nyckelpersonen rätt till en betydande kompensation om anställningen upphör genom uppsägning från bolagets sida. Vanligtvis är det vd och vissa medlemmar i ledningsgruppen som omfattas av ett avtal med rätt till ett golden parachute. Avsikten med en fallskärm är bl.a. att ge vissa nyckelpersoner trygghet vid större förändringar.

En vanlig situation där fallskärmen utlöses är där styrelsen i ett bolag väljer att avskeda vd:n. Kompensationen kan t.ex. bestå av en kontant ersättning, ett avgångsvederlag under en bestämd tid, pensionsutfästelser eller aktierelaterade instrument.

Bild: Shutterstock

Goodwill

Är en term för de värden (post i balansräkningen) som överstiger det bokförda värdet på företagets tillgångar. Vid köp av ett företag eller en verksamhet kan goodwill bestå av inarbetat varumärke, patent, know-how, m.m.

Om bolaget har en goodwillpost i balansräkningen ska den värderas varje år, vilket kan leda till resultatpåverkande ned- eller uppskrivning av värdet.

Growth capital

Kapital som behövs för att finansiera tillväxt i ett expansivt företag.

Gäldenär

En gäldenär är benämning på någon som har en skuld till någon annan. Den som gäldenären har en skuld till kallas borgenär. En borgenär har alltså en fordran mot en gäldenär.

Se även ”borgenär” och ”debtor”.

Gigekonomi

I en gigekonomin ersätts fasta anställningar av tillfälliga gig. En synonym är ”on-demand-ekonomin”.

För att möta ökade kundkrav måste företagens flexibiliteten öka. Detta leder i sin tur till en förändrad arbetsmarknad där allt fler företag och verksamheter använder sig av interimslösningar. Företagen kan helt enkelt inte låsa fast sig i fasta anställningar med fel kompetenser. Detta har i sin tur öppnat arbetsmarknaden för s.k. frilansare. Mellan 20–30 procent av arbetsstyrkan i USA och Europa utgjordes av gigare (år 2016). Andelen bara växer – man beräknar att 40 procent av den totala arbetsföra befolkningen i USA kommer att vara frilansare år 2020.

Det finns i huvudsak tre drivkrafter bakom utvecklingen av gigekonomin:

1. För att hänga med i konkurrensen måste företagen ha tillgång till specifik spetskompetens. Utmaningen blir att hitta rätt person med rätt kompetens och personlighet till en specifik uppgift här och nu. I den globala strävan att effektivisera och strömlinjeforma sina organisationer är företagen inte alltid beredda att betala för spetskompetensen med en heltidsanställning eftersom kompetensbehovet kanske bara gäller för ett tidsbegränsat uppdrag.
2. Frilansare vill ha friheten att välja uppdragsgivare, när man jobbar, hur man jobbar och vill erbjuda sina tjänster genom sitt eget bolag.
3. Digitaliseringen och Internet möjliggör matchning, dvs. att frilansaren och uppdragsgivaren kan hitta varandra. Internet gör det även möjligt för frilansaren att jobba på distans och t.o.m. från sitt hemmakontor.

Själva ordet gig anses vara en kortform för engelska ”engagement ” (sv. engagemang). Ett gig har sitt ursprung som en slangterm bland jazzmusiker 1920-talet och började då användas som benämning för ett musikalisk framträdande. Den första dokumenterade användningen av gig fanns i en rubrik i Melodi Maker den 7 september 1926: "One Popular Gig Band Makes Use of a Nicely Printed Booklet" (enl. The Oxford English Dictionary).

Notera att gig och giga inte ska förväxlas med prefixet giga som betecknar en miljard, t.ex. en gigabyte (1 GB).

Bild: Shutterstock