- NATO
-
No Action Talk Only! Jämför svenskans "Mycket snack men lite verkstad".
- Se även
- Nästa ord
Bild: Shutterstock
No Action Talk Only! Jämför svenskans "Mycket snack men lite verkstad".
Bild: Shutterstock
NDA är en förkortning av "Non Disclosure Agreement" och betyder "sekretessavtal" eller "konfidentialavtal". Avtalet reglerar hur parterna under en affärsförhandling eller en transaktionsprocess ska behandla den konfidentiella information som parterna delger varandra.
Ett NDA innehåller:
Sekretessklausuler är också vanliga i andra affärsavtal, konsultavtal och i anställningsavtal.
Det finns en mängda andra benämningar och förkortningar för sekretessavtal, exempelvis "Confidentiality Agreement" (CA), "Confidential disclosure agreement" (CDA) eller "Secrecy agreement". Det är bara att välja!
Bild: Shutterstock
Ett "Newco" är ett "nybildat bolag" (från eng. New Company) och en juridisk person i form av ett aktiebolag. Det finns färdigregistrerade, tomma "Newco" att köpa ifall man har mycket bråttom. Det nya bolaget har ofta registrerade namn som "Asken 123 AB".
Ett exempel på en situation då ett "Newco" används är i samband med ett större företagsförvärv. Det är det nybildade bolaget som är den juridiska person som finansieras upp för att genomföra själva köpet och som står som formell ny ägare. "Newco" ägs i sin tur av de som står för finansieringen, exempelvis ett investmentbolag, ett industriellt bolag eller en riskkapitalist. Efter att affären är genomförd kan ägarna i ”Newco” besluta sig för ett nytt, passande bolagsnamn.
Engelska beteckningen för "negativt kassaflöde".
Ett bolag som inte själv, med sin egen verksamhet, skapar tillräcklig kassa (likvida medel) för att kunna täcka sina kostnader och göra sina investeringar har ”negativt kassaflöde”. Om situationen inte är tillfällig måste bolaget få ny, extern finansiering via nyemission, andra ägartillskott eller lån. Det kan vara acceptabelt i en uppstartsfas men är inte en i längden hållbar situation.
Ett företag som fokuserar sin verksamhet till en avgränsad del av marknaden. Den totala marknaden delas upp i lämpliga segment och företaget väljer sedan ett segment, en nisch, inom vilken man har konkurrensfördelar och kan differentiera sig.
Många nya bolag startas genom att ett en nisch inte är väl tillgodosedd av befintliga företag. Det kan till och med vara ett helt nytt, nischat behov som uppstår och där de etablerade företagen inte är tillräckligt snabba att anpassa sitt kunderbjudande.
"Notering" betyder att ett bolags aktie noteras på en "reglerad marknad" (en "börs"). Aktiens namn (förkortning), pris och handelsvolym noteras på marknadsplatsens sammanställning (lista) över handeln med aktier under en viss tidsperiod (timmar, dagar, veckor etc.). En notering innebär också att säljare och köpare kan handla i aktien. Engelska beteckningen är "IPO" och är en förkortning av "Initial Public Offering".
Det råder viss begreppsförvirring när man talar om att ett bolag ska "börsnoteras". I pressen kan man ibland läsa att ett bolag ska "noteras", men det framgår inte om bolagets aktie ska börja handlas på en "reglerad marknad" eller en "alternativ marknad". Den strikta definitionen av "notering" betyder att aktien noteras på en "reglerad marknad" (en "börs"), vilket innebär att en aktie som listas på en alternativ marknad inte är noterad. En bättre generell benämning skulle vara att aktien "listas" för handel och där marknadsplatsens namn anges.
En "börs" är ett företag som fått tillstånd av FI att bedriva handel med värdepapper på en "reglerad marknadsplats". Om bolaget väljer notering på en reglerad marknad (en "börs") måste bolaget godkännas av den börs som noteringen avser, vilket är en mycket omfattande process. Det är med andra ord endast en notering på en reglerad marknad som ska kallas "börsnotering". Reglerade marknader i Sverige är (april 2014) Nasdaq OMX Stockholm ("Stockholmsbörsen") och Nordic Growth Market NGM. Läs mer under "Börsnotering".
Gemensamt för alla marknadsplatser är att de lyder under Marknadsmissbrukslagen. Men kraven för att notera bolaget och hur listorna ser ut varierar mellan olika marknadsplatser. Alla bolag, oberoende av marknad, måste ta fram ett "prospekt" när man erbjuder allmänheten att köpa värdepapper (aktier) i bolaget. Prospektet beskriver bolaget, affären, finansiella fakta, risker och möjligheter. Det är Finansinspektionen (FI) som har tillsyn över börser och handelsplattformar.
En alternativ, enklare marknadsplats för handel med för värdepapper kallas för "handelsplattform" eller MTF (Multilateral Trading Facility). Ett värdepappersbolag kan få tillstånd att driva en MTF, men även en reglerad börs kan driva en MTF, exempelvis Stockholmsbörsen som driver "First North" och Nordic Growth Market med "Nordic MTF". Aktietorget är den tredje svenska MTF:n, och som inte drivs av en börs. Till dessa börser och MTF:er kommer ett flertal mindre, oreglerade (lokala) platser för handel med värdepapper där köpare och säljare kan mötas. Exempel här är Göteborgslistan och vissa bankers s.k. "pärmhandel".
Med slutmålet börsnotering kan strategin för ett mindre bolag vara att först lista bolaget på en MTF och sedan göra ett listbyte till en reglerad marknad. Styrelse och ledning kan då "träna" under ett par år på t.ex. First North för att senare byta till Stockholmsbörsens Small Cap lista.
Som aktieinvesterare måste du vara uppmärksam på vilken marknad som bolaget aktie är noterad. En notering på en börs är en försäkran om att bolaget uppfyller den börsens krav, vilket ska ses som en kvalitetsstämpel. Även bolag som finns på övriga marknader kan frivilligt möta många av de krav som de börsnoterad bolag måste uppfylla, men de behöver det inte och därmed är risken i aktien högre. Om du investerar i en aktie som inte är börsnoterad är det speciellt viktigt att du förstår både de möjligheter och de risker som köpet av aktien är förknippad med.
Bild: Shutterstock
NIHS är en förkortning av Not Invented Here Syndrom. Det är ett begrepp för tendensen att avvisa lämpliga externa problemlösningar. NIHS kan omfatta såväl enskilda personer som hela organisationer och företag.
Syndromet kan visa sig i en mängd olika situationer, exempelvis i strategisk planering, utveckling av nya produkter eller organisationsförändringar. Man väljer egna utvecklade lösningar - även om de externa är överlägsna.
Orsakerna till NIHS är ofta osäkerhet och rädsla. De som är satta att lösa ett problem är rädda för att de externa lösningarna ska hota ens egen position, vilket ibland är en berättigad rädsla.
Exempel: Ett företag väljer att köpa in en komponent till en produkt istället för att utveckla den själv. En konsekvens är att den produktutvecklare som är ansvarig för komponenten kan bli överflödig och tappa sitt jobb. Hon eller han kommer då att göra allt för att visa att den externa lösningen är sämre är den egenutvecklade – även om den egentligen är bättre och billigare.
En likande situation kan uppkomma om bolaget vid en organisationsförändring väljer en extern tjänsteleverantör istället för egen personal. De berörda inser att tjänsteleverantören tar över deras arbetsuppgifter, och försöker visa att den levererade tjänsten är sämre och dyrare än den egenproducerade. Om inte personalen kan erbjudas nya arbetsuppgifter är naturligtvis rädslan och osäkerheten över den egna positionen befogad.
Kronisk NIHS är ett farligt syndrom eftersom det leder till stagnation. Risken ökar för att företaget och organisationen inte hänger med i utvecklingen av teknik, arbetsmetoder, marknader, affärsmodeller och kundbeteenden. Företaget riskerar att tappa konkurrensfördelar och sin marknadsposition, vilket i en föränderlig värld kan gå mycket snabbt.
Styrelsen och ledningen i ett företag eller en verksamhet måste vara observanta på att verksamheten inte har eller drabbas av NIHS.
Bild: Shutterstock
NPV står för "Net Present Value" och beskriver "nettonuvärdet" av framtida kassaflöden vid bedömning av investeringar. NPV beräknas med hjälp av det framtida, fria nettokassaflödet som "diskonteras" med en bestämd ränta (WACC). Med "nettokassaflöde" avses nettot mellan de in- och utbetalningar som investeringen genererar.
NPV-kalkyler används för bedömning och prioritering av enskilda investeringar inom ett företag, som till exempel en investering i en ny produktlinje eller maskin. De nettokassaflöden som investeringen generar nuvärdesberäknas med en ränta som motsvarar bolagets genomsnittliga kapitalkostnad (WACC).
NPV används också som en metod (av flera) att värdera ett helt företag, och där beräkningarna baseras på företagets fria kassaflöde (det kassaflöde som skulle kunna delas ut till ägarna). En investerare i bolaget, som bedömer olika investeringsalternativ, skulle använda en diskonteringsränta som motsvarar den alternativa avkastningen från likvärdiga investeringar.
Jämför med DCF-kalkyl, som ger samma resultat som en NPV-kalkyl ifall nettokassaflöden används i beräkningarna.
Bild: Vestadil
Nudging är en metod hämtad från beteendevetenskapen och som handlar om att få människor att bete sig på ett önskat sätt genom att förändra valsituationen. Nudging kännetecknas av stor respekt för valfrihet. Genom att arrangera alternativen - utan att manipulera, förbjuda eller ta bort något alternativ - kan man ”putta” en person ett steg i rätt riktning så att man i en valsituation enklare kan göra rätt val.
För att kunna förändra ett beteende måste man först bestämma vilket beteende man vill påverka för att därefter undersöka hur och varför någon person beter sig som den gör. En vanlig situation är val som på längre sikt är bättre än kortsiktiga val, exempelvis de som påverkar hälsa eller miljö.
Bild: Adobe Stock
Vid nyemission ger ett aktiebolag ut nya aktier. Bolaget emitterar aktier till befintliga, och ibland även till nya ägare. En nyemission är ett sätt att finansiera bolaget. Bolaget behöver kanske kapital för tillväxt (expansion) eller för ett förvärv. En nyemission kan även behövas för att i en krissituation stärka likviditeten och balansräkningen.
Emission av nya aktier innebär att bolagets aktiestock ökar och befintliga ägare riskerar att spädas ut, d.v.s. får en mindre procentuell andel av bolaget, om de inte deltar i emissionen. För att undvika utspädning är det vanligt med "företrädesemissioner". Där har befintliga ägare företräde och erbjuds teckna nya aktier i relation till det befintliga innehavet ("pro rata"). Om en ägare har 10% av bolagets aktier har man rätt att teckna 10% av de nya aktierna.
Beslut om nyemission tas normalt av bolagsstämman baserat på förslag från styrelsen. Det krävs vanligtvis en enkel majoritet för beslut om nyemission, d.v.s. minst 50% av ägarna måste rösta för beslutet. I vissa fall krävs kvalificerad majoritet, t.ex. om man vill avvika från företrädesrätten krävs att fler än 67,7% deltagarna på stämman röstar för. Bolagsstämman kan i vissa fall bemyndiga styrelsen att göra nyemissioner inom vissa ramar och under en begränsad tidsperiod.
Nyemissioner måste rapporteras till Bolagsverket.
Bild: Shutterstock
Med detta menas ett "nätverk" av erfarna personer som kan ge råd och hjälp samt i sin tur dela med sig av sitt nätverk. Investerare (Private Equity, riskkapitalister) har ofta ett mycket väl utvecklat, aktivt nätverk av rådgivare för olika affärssituationer och ordnar frekvent s.k. nätverksträffar för utbyte av erfarenheter och kontakter. En engelsk beteckning är "Business Network".
Underskatta inte heller betydelsen av ett personligt nätverk. Framgång handlar minst lika mycket om vem du känner som vad du kan.