BZT Dictionary®

A-Ö Hem
Partial buy-out

När den tidigare (säljande) huvudägaren av ett bolag deltar i en "buy-out" (utköpsaffär) med en betydande ägarandel i den nya, köpande enheten.

I en "buy-out affär" är det vanligt att man skapar ett nytt "holdingbolag" som finansernas upp och gör förvärvet av det bolag som ska köpas ut. I en "partial buy-out" fortsätter den tidigare ägaren att var ägare, men i det nya holdingbolaget.

Den tidigare ägaren får nya aktier i holdingbolaget som betalning för sina aktier i det bolag som säljs. En aktiebytesaffär går att göra skatteeffektivt ifall man gör en s.k. aktiebytesaffär. Det innebär i praktiken att säljaren får uppskov med kapitalbeskattning av eventuell vinst på de aktier som byts in.

Pay-back
Pay-back

"Pay-back" är en enkel modell att beräkna lönsamheten för en investering och för att göra prioriteringar mellan investeringsalternativ. Modellen kallas ibland för ”pay-off”. Beräkningen av pay-back går till så att det totala investeringsbeloppet divideras med det årliga betalningsöverskott som investeringen genererar.

Mer

Bolagets styrelse har vanligtvis satt upp mål för investeringarnas maximala tid för pay-back.

Exempel: Ett företag gör en investering i en ny maskin för 10 mkr. Maskinen förväntas ge ett betalningsöverskott på 3 mkr per år. En rak ”pay-back” ger en betalningstid på 10/3= 3.3 år (d.v.s. investeringen har återbetalats på 3.3 år). Om kravet är högst 4 års pay-back skulle investeringen i exemplet ovan göras.

Nackdelen med en enkel, rak pay-back är att den inte tar hänsyn till bolagets kapitalkostnad och att framtida betalningar har lägre nuvärde. Modellen kan därför kompletteras med en nuvärdesberäkning av de framtida betalningsöverskotten. Den diskonteringsränta som används ska minst motsvara bolagets genomsnittliga kapitalkostnad, WACC. Om vi i exemplet ovan antar att bolagets WACC är 10% blir nuvärdet av det årliga kassaflödet:

  • År 1: 3 mkr x 0,91= 2,73 mkr
  • År 2: 3 mkr x 0,83= 2,49 mkr
  • År 3: 3 mkr x 0,75= 2,25 mkr
  • År 4: 3 mkr x 0,68= 2,04 mkr
  • År 5: 3 mkr x 0,62= 1,86 mkr
  • Osv.

Pay-back

Diagrammet ovan visar ackumulerade, nuvärdesberäknade kassaflöden. Som framgår återbetalas investeringen på 10 mkr först efter 4,2 år om kapitalkostnaden tas med. Med ett mål för pay-back högst 4 år genomförs inte investeringen.

Även om en enkel, rak pay-back kalkyl har sina brister är den en bra modell för att snabbt och enkelt bedöma om en investering möter bolagets mål för återbetalningstid. Det är också en bra modell för att prioritera investeringar. Ju snabbare pay-back, desto lönsammare investering. Men för att få en mer komplett bild av investeringen måste kompletterande modeller, som t.ex. DCF och NPV, användas för att bedöma om den är lönsam eller inte.


Bild: Shutterstock

Pay-off

"Pay-off" är en enkel modell för att beräkna lönsamheten i en investering och göra prioriteringar mellan investeringsalternativ. En annan benämning för "pay-back”.

Courier letter
Per capsulam

Om ett ärende är brådskande och inte kan vänta till nästa ordinarie styrelsemöte kan beslutet tas per capsulam, dvs. utan att ledamöterna möts. Ofta ställs krav på full enighet vid beslut per capsulam.

Underlag för beslut skickas ut (ofta direkt från ordföranden) med e-mail eller expressbrev till alla ledamöter. Varje styrelseledamot tar sedan ställningen till frågan, bekräftar med en signatur och returnerar. Om ett beslut måste fattas mycket snabbt kan ordföranden ringa runt till alla ledamöter som enskilt tar ställning till frågan. Ordföranden (eller styrelsens sekreterare) sammanställer resultatet och som sedan skickas till alla ledamöter i styrelsen.

Phone call

Vid nästkommande ordinarie styrelsemöte protokollförs de beslut som fattats per capsulam under en egen punkt i protokollet. Det är också vanligt att upprätta ett separat protokoll för de ärenden som beslutas per capsulam.

Per capsulam härstammar från att kurirer under antiken överförde viktiga meddelanden i en skyddande kapsel.

Bild: Shutterstock

Peer group

En jämförelsegrupp av liknande företag i samma bransch. För att kunna jämföra och bedöma effektiviteten i ett bolag är det viktigt att jämföra nyckeltal med liknande företag i branschen. Konkurrenternas nyckeltal är speciellt intressanta. Viktiga nyckeltal är till exempel vinstmarginal, avkastning på eget kapital, R&D-kostnader eller lönekostnader i relation till omsättning.

Ett annat viktigt mått är P/E-talet som ger aktien pris i relation till vinsten per aktie.

Penny stock
Penny Stock

Penny stock kan jämföras med den svenska termen ”frimärksaktier”. Begreppet kommer från USA och syftar på aktier som kostar under 5 dollar. Penny stocks är aktier som har ett relativt lågt pris och är förknippad hög risk.

Penny stocks ger investerare möjligheten att köpa många aktier eftersom priset per aktie är lågt. Det innebär i sin tur en möjlighet till högre avkastning jämfört med mer stabila aktier i större bolag. Men risken är hög och en viktig förutsättning att investeraren är medveten om att hela det investerade kapitalet kan förloras. Handelsvolymerna är ofta låga och vid en nedgång i aktien kan det vara svårt att sälja och komma ur sin investering.

Generella regler:

  • Var försiktig och investera inte alltför mycket
  • Lär känna bolagets bransch och dess utveckling
  • Välj rätt bolag
  • Minska den riskerna genom att inte investera i enbart ett bolag

Bild: Adobe Stock

Rooms to rent
Periodisering

En metod inom redovisning med syftet att ”över tid” fördela intäkter och kostnader så att man får en så rättvisande bild av bolagets finansiella ställning som möjligt.

Innan periodisering började användas redovisades endast kontanta transaktioner. Men dessa ger inte alltid en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning eftersom framtida intäkter på kredit eller framtida åtaganden inte redovisades. Genom att använda periodiseringar kan ett företag visa upp vad man är skyldig och vilka framtida inkomster man förväntar sig att få. Periodisering gör det också möjligt att på ett rättvisande sätt redovisa immateriella tillgångar - som t.ex. goodwill.

Mer

Hyror är en kostnad som vanligtvis periodiseras. Om bolaget betalar hyran för tre månader i förskott blir inte bedömningen hyreskostnaden rättvis ifall hela betalningen skulle tas som kostnad och belasta resultatet enbart den månad hyran betalats. Periodisering innebär i detta exempel att hyreskostnaden fördelas ut med 1/3 över de tre månader hyresbetalningen avser.

En annan typ av periodisering är avskrivningar på maskiner och inventarier. Antag att bolaget köper in en ny bil för 250,000 kr. För att få en rättvis bild av kostnaden för bilen beslutas att totalkostnaden skall tas (avskrivas) över fem år. Den årliga kostnaden blir då 50,000 kr per år (4,166 kr/månad), vilket ger en mer rättvis bild av bilkostnaden.

Intäkter kan periodiseras på motsvarande sätt. Antag att bolaget lämnat ett fast pris för ett projekt som löper under 6 månader. Antag vidare att bolaget får 30% av projektets pris i förskott. Om bolaget redovisar hela förskottet den månad inbetalningen sker får man inte en rättvis bild av bolagets försäljning. Därför periodiseras intäkten över den tid som förskottsbetalningen avser. Resterande 70% av projektets intäkter faktureras och periodiseras med hänsyn tagen till färdigställandegraden av projektet.

I samband med periodisering är det viktigt att ha kontroll över kassaflödet, eftersom intäkter och kostnader per månad inte visar vilka in- och utbetalningar som sker.

Se även


Bild: Shutterstock

P/E-tal
Aktiens pris delat med vinsten per aktie (price/earnings). P/E-talet är ett mycket vanligt mått för att bedöma bolagets relativa värde i förhållande till andra likvärdiga bolag.
Pitch

Då konkurrerande leverantörer får presentera sig inför köparen och berätta vad de kan erbjuda och varför man skall välja just dem. En "pitch" är en kort presentation där alla får lika, och mycket begränsad, tid för att berätta varför man skall välja just dem.

Poision pill
Poison pill

Poison pill (giftpiller) är en metod som gör ett fientligt övertagande av ett aktiebolag svårare och dyrare. Det ger styrelsen i ett aktiebolag möjlighet att ge befintliga ägare, eller ledningen, särskilda rättigheter som försvårar en oönskad köpares förvärv av bolaget.

Det är en vanlig metod i USA, men är svår - eller omöjlig - att tillämpa i de länder och jurisdiktioner där alla aktieägare ska behandlas lika – t.ex. i Sverige.

Mer

Metoden kan exempelvis regleras i bolagsordningen och tillåta styrelsen att göra en riktad nyemission till befintliga ägare till en mycket förmånlig kurs. Avsikten är att öka antalet aktier i bolaget till den nivån att en ny ägare blir så utspädd att ett förvärv blir olönsamt.

Kritiker menar att metoden med poison pill minskar marknadens effektivitet genom att nödvändiga förvärv och omstruktureringar förhindras.

Ibland används även begreppet som en benämning på en paragraf i ett avtal som i en viss situation visar sig vara en stor (oförutsedd) nackdel för någon av parterna i avtalet samtidigt som den ger andra parter en stor fördel.

Poison pill är ett begrepp som hämtats från spionernas värld. Genom att ta ett giftpiller kan en avslöjad spion - med döden som utväg - slippa förhör och tortyr.

En synonym till poison pill är "Hajpulver".


Bild: Shutterstock

Cash Flow
Positive cash flow

Engelsk benämning för "positivt kassaflöde".


Bild: Shutterstock

Cash Flow
Positivt kassaflöde
Ett bolag har positivt kassaflöden om det med sin egen verksamhet skapar tillräcklig kassa (likvida medel) för att täcka sina kostnader och investeringar. Om inte kassaflödet (fria kassan) behövs för utveckling av verksamheten kan den eventuellt delas ut till aktieägarna. Engelsk benämning är "positive cash flow".

Bild: Shutterstock

Portfolio

Portfölj

Används som ett samlande begrepp för de företag i vilka en investerare har investerat. En "portfölj" består av ett antal företag, och den investerare som har det övergripande ansvaret kallas "Portfolio manager", portföljförvaltare, eller liknande.

Företagen i "portföljen" har vanligtvis ingen affärsrelation till varandra och inte heller någon koncerngemenskap. Ett enskilt bolag kallas "portföljbolag".


Bild: Shutterstock

After and before

Post-money

Med "post-money" menas förhållanden i ett bolag efter en nyemission. Antag, att ett bolag värderas till 10 mkr innan ett kapitaltillskott som sker genom en nyemission på 5 mkr. Värderingen efter emissionen blir då 10+5= 15 mkr, vilket är värdet "post-money". Värdet (10 mkr) innan emissionen kallas "pre-money".

Antag att du äger 10% av bolaget innan emissionen, vilket innebär att dina aktier är värda 1 mkr. Om du inte tecknar din del (10% av 5 mkr) kommer du att bli "utspädd" med 33%. Det innebär att din andel av bolaget "post-money" minskar till 6.67%. Notera dock att din del fortfarande är värd 1 mkr eftersom det nya bolagsvärdet efter tillskottet är 15 mkr.


Bild: Shutterstock

Preferensaktier

Preferensaktier ger innehavaren speciella rättigheter före andra aktieägare. Vanligast är att man har preferens till utdelning, vilket innebär att innehavare av preferensaktier får utdelning före andra aktieägare. Preferensaktier kan också ha företräde vid likvidation av ett bolag (likvidationspreferens).

Preferensen regleras vanligtvis i bolagsordningen. Aktieägare kan också via ett avtal (ett aktieägaravtal) enas om att vissa aktier ska ha preferens (förtur) till den köpeskilling som en köpare betalar för bolaget vid en framtida försäljning. Den kallas då "avtalspreferens". Preferensen kan vara så utformad att vissa investerare i bolaget får tillbaka sitt investerade belopp innan andra ägare får del av köpeskillingen.

Premie
Ersättning eller pris för en tillgång, exempelvis för en försäkring eller option.
Before and after

Pre-money

Med "pre-money" menas förhållanden i ett bolag innan en nyemission. Antag, att ett bolag har en "pre-money" värdering på 10 mkr innan ett kapitaltillskott som sker genom en nyemission på 5 mkr. Värderingen efter emissionen blir då 10+5= 15 mkr, vilket är värdet "post-money".

Antag att du äger 10% av bolaget innan emissionen, vilket innebär att dina aktier "pre-money" är värda 1 mkr. Om du inte tecknar din del (10% av 5 mkr) kommer du att bli "utspädd" med 33%, och din andel av bolaget "post-money" minskar till 6.67%. Notera dock att din del fortfarande är värd 1 mkr eftersom det nya bolagsväldet efter tillskottet är 15 mkr.


Bild: Shutterstock

Prismekanism

I början av en process för en större aktietransaktion, eller bolagsförsäljning, är det vanligt att priset på bolaget och aktierna regleras med någon överenskommen metod. Prismekanismen kan bestå i att värdet på bolaget bestäms genom att vinsten multipliceras med en konstant (jämför Enterprise Value).

En annan metod kan vara att två av varandra oberoende revisorer ger sin syn på värdet och där säljare och köpare enats om att medelvärdet av revisorernas bedömningar bestämmer bolagsvärdet.

Metoderna för prissättning kompletteras ofta med en "prisjusteringsmekanism" som justerar priset ifall resultatet, tillgångar och skulder i balansräkningen förändras innan affären stängs. Justeringen kan exempelvis avse utdelningar till ägarna eller förändringar i kassan, lager och kundfordringar.

Jämför även "locked box" som är ett annat exempel på prismekanism.

Se även

Financail Review
Private Equity

"Private Equity" (PE) är en sammanfattande benämning på investeringar i onoterade företag. En direkt översättsättning av "Private Equity" till svenska är investeringar i "privatägda bolag", och används ofta som synonym till "riskkapital". Begreppet kan ha lite olika betydelse beroende på sammanhang, exempelvis:

  • Investerare: PE-investerare, riskkapitalist.
  • Bransch: PE-branschen, riskkapitalbranschen.
  • Investeringsslag (för fondinvesterare): PE-tillgång (eng. asset class), PE-fond, riskkapitalfond.

Mer

PE-investeringar kan delas in med avseende på utvecklingsskede i bolaget:

  • Venture Capital (investering i unga bolag).
  • Growth Capital (investering för tillväxt och expansion).
  • Buy-out (större utköpsaffärer).

Investeringarna är vanligtvis majoritetsinvesteringar som ger ett bestämmande inflytande över besluten i bolaget. Undantaget är Venture Capital, som ofta är minoritetsinvesteringar och i syndikat tillsammans med andra riskkapitalister.

PE-investerare är mycket aktiva ägare i det bolag de investerat. De tar plats i styrelsen och jobbar strategiskt tillsammans med bolagets styrelse och ledning för att uthålligt öka värdet på bolaget.

Den vanligaste svenska benämningen på investerare i onoterade bolag är "riskkapitalister", men "Private Equity" används allt oftare som benämning och synonym. "Private Equity" är en bättre definition på investeringar i onoterade bolag eftersom "riskkapital" i strikt mening även kan avse investeringar i noterade bolag.

Det kapital PE investerar kommer i huvudsak från PE-fonder. Genom dessa fonder erbjuds institutionella investerare möjligheten att via fonden investera i onoterade bolag. Typiska fondinvesterare är exempelvis pensionsfonder, försäkringsbolag, institutioner, stiftelser, fackföreningar och sparfonder. Investerarna i svenska PE-fonder är både svenska och internationella placerare. Fonderna har oftast en löptid på tio år, vilket betyder att PE-investeraren måste hinna investera, utveckla och sälja bolagen inom den utmätta tiden. PE måste alltså realisera (sälja) alla sina investeringar för att kunna återbetala kapitalet plus vinst till fondinvesterarna.

PE-investerare (riskkapitalister) blir ofta kritiserade för att vara kortsiktiga. Den genomsnittliga innehavstiden bestäms dock av fondinvesterarnas krav på återbetalning inom fondens löptid. Om fondens livslängd är tio år blir innehavstiden fem till sju år.

PE kritiseras också för sina höga avkastningskrav på sina investeringar. PE är en global bransch med internationella fondinvesterare. Många PE-investerare har historiskt levererat en avkastning (IRR) på mer än 20% och för att vara konkurrenskraftig måste även svenska PE-fonder leverera samma eller högre avkastning. Annars väljer fondinvesterarna någon annan PE-investerare. Och om våra svenska riskkapitalister lyckas tjäna bra på en investering innebär det att också att våra pensioner ökar i värde!

Se även


Bild: Shutterstock

Financail Review
Proforma

Pro Forma (är ursprungligen en latinsk term som betyder "för formens skull"). Det är en metod för att beräkna ekonomiska resultat med hjälp av vissa prognoser eller antaganden. Intäkter, kostnader, resultat och balansposter beräknas inte enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. Avsikten är att visa en normaliserad finansiell situation. Vanligtvis utelämnar proformaberäkningar engångsposter som inte ingår i den normala verksamheten. Exempel är intäkter och kostnader i samband med förvärv eller omstruktureringar.

Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av den normalt löpande verksamheten och används exempelvis som kompletterade underlag externt för investerare eller internt av ledningen i viktiga affärsbeslut.

Propå
Investeringsförslag, leads.
Pro rata

I förhållande till en ägares andel av bolaget (eget antal aktier dividerat med totala antalet aktier) och mäts oftast i procent.

Publikt bolag

Svenska aktiebolag delas in två bolagskategorier, nämligen "privata" och "publika" bolag. Det är endast publika aktiebolag som får sprida sina aktier (eller andra värdepapper) till allmänheten. Därför måste "privata" bolag byta kategori i god tid innan en börsnotering. "Publikt bolag" i Sverige ska inte förväxlas med engelskans "public company" som betyder "börsnoterat" bolag.

Bytet sker genom att bolagsordningen ändras och ett s.k. "avstämningsförbehåll" införs. Ändringen i bolagsordningen måste sedan i vanlig ordning registreras av Bolagsverket. Ett publikt bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500,000 kr och ska i sitt firmanamn visa att bolaget är publikt genom att lägga till (publ) efter bolagsnamnet. Publika bolag måste även ha en verkställande direktör och en styrelse med minst tre ledamöter.