BZT

A-Ö Hem
Back to basics
Back to basics

Innebär att ett företag koncentrerar sig på sin huvudverksamhet och de områden där man är speciellt konkurrenskraftig.

De flesta företag har i goda tider en tendens att utvidga sin verksamhet till nya affärsområden och marknader. Kostnader och investeringar ökar.

I sämre tider måste styrelsen och ledningen dra ned på verksamheter och skära kostnader. ”Back to Basics” kan då innebära att bolaget lägger ned, eller säljer, de delar av företaget som inte tillhör kärnverksamheten.


Bild: Shutterstock

Bail
Bail

Bail betyder att gå i borgen för någon annans skuld, d.v.s. man förpliktar sig att betala ifall den man gått i borgen för inte kan, eller vill, betala sin skuld.

Uttrycket har traditionellt använts när någon till en domstol deponerar pengar, eller pantsätter andra tillgångar, för att domstolen ska släppa ut en misstänkt från fängelset. Panten ska garantera att den misstänkte kommer att infinna sig till domstolen för rättegång – och om inte förlorar den som gått i borgen den pantsatta tillgången.


Bild: Adobe Stock

Baisse
Baisse

Nedgång på börsen, kursfall. Från franskans "baisse" som betyder sänkning. Motsatsen till "baisse" är "hausse".

Se även "Bear market".


Bild: Shutterstock

Carriage
Bakvagn

Den bakre, formella delen av årsredovisningen. Bakvagnen innehåller förvaltningsberättelsen, resultat- och, balansräkning, kassaflödesanalyser, noter, redovisningsprinciper, revisionsberättelsen och styrelsen underskrifter m.m. Jämför med Framvagnen som innehåller de mer beskrivande delarna av årsredovisningen.


Bild: Shutterstock

BAU

En förkortning av "Business As Usual", vilket innebär att verksamheten (affärerna) bedrivs på ett normalt, vanligt sätt. Läs mer under "Business as usual".

Bear
Bear market

Nedgång på börsen, kursfall och pessimistisk tro om framtida kursutveckling. Motsatsen till "bear market" är "bull market". Det sägs att tjuren håller huvudet och hornen uppåt medan björnen går med nedböjt huvud (?).

Se även "Baisse".


Bild: Shutterstock

Beauty contest
Beauty contest

Då konkurrerande leverantörer, till exempel vid upphandling av konsulttjänster, får presentera sig inför köparen och berätta vad de kan erbjuda och varför man skall välja just dem.

Vanlitgvis har kunden gett leverantörerna en specifikation på vad som ska omfattas och en instruktion om hur presentationen ska ske.


Bild: Shutterstock


Beauty parade

Beauty parade

Då konkurrerande leverantörer, till exempel vid upphandling av konsulttjänster, får presentera sig inför köparen och berätta vad de kan erbjuda och varför man skall välja just dem. Synonym till "beauty contest".

Vanligtvis har kunden gett leverantörerna en specifikation på vad som ska omfattas och en instruktion om hur presentationen ska ske.


Bild: Shutterstock

BIMBO

Det är en förkortning av det engelska uttrycket "Buy In Management Buy Out”, och som beskriver en situation där en extern företagsledning tillsammans med företagets befintliga ledning köper ut ett bolag (eller verksamhet) från befintliga ägare. En BIMBO kan vara en situation som kräver finansiering och som är en attraktiv investering för en riskkapitalist.

Bingo
BINGO
Engelsk förkortning av ”Buy In Growth Opportunity” och används då en extern företagsledning köper sig in i ett företag med stor tillväxtpotential. BINGO kan vara en situation som kräver finansiering och som är en attraktiv investering för en riskkapitalist.

Bild: Shutterstock

Black Knight
Black knight

En icke önskvärd investerare eller köpare av ett bolag med avsikten att ändra bolagets inriktning och är beredd göra alla de förändring som då behövs i både styrelse och ledning.

Ägarna, styrelsen och ledningen gör allt vad de kan för att försvara sig mot den "svarte riddaren" och undvika att denne får kontroll över bolaget.


Bild: Shutterstock

Futures balance
Blankning

Är ett sätt att tjäna pengar när en akties kurs sjunker. Om du tror att kursen i en viss aktie kommer att gå ned lånar du aktien med löfte om att inom en bestämd tid lämna tillbaka aktierna. I ett nästa steg säljer du aktierna till dagens kurs. Om aktiens kurs sjunker köper du tillbaka samma antal aktier till ett lägre pris och lämnar sedan tillbaka de aktier du lånat. Du har nu gjort en vinst på skillnaden mellan det värde du sålde för och kostnaden för att köpa tillbaka aktierna.

Synonym till blankning är att ta "en kort position". Ibland används även det engelska uttrycket ”short selling”.

Blankning ger alltså ett skydd mot en börsnedgång, men är också förknippad med en betydande risk. Om aktiens kurs går upp blir du nämligen tvungen att köpa tillbaka aktierna till ett högre värde än vad du sålde för. Du gör då en förlust som motsvarar värdet du sålde för och kostnaden för att köpa tillbaka aktierna. Förlusten kan snabbt bli betydande och t.o.m. större än din initiala investering för att låna och blanka aktierna. Speciellt riskfyllt är att blanka i ett bolag som är en uppköpskandidat.

I teorin kan förlusten bli oändlig. Jämför med alternativet att du köper en aktie och den i ett värsta fall blir värdelös så begränsas din förlust till insatsen - det finns alltså en övre gräns för förluster vid vanliga aktieaffärer.

Mer

För att både kontrollera vinsten och minska risken bör man välja en aktie med hög omsättning (hög likviditet). Man vill snabbt kunna både sälja och köpa aktien. En aktie med liten omsättning ökar risken eftersom det kan vara svårt att köpa tillbaka aktierna om kursen stiger snabbt.

Det går inte att över börsen blanka i alla aktier. Bara vissa utvalda aktier kan blankas, oftast är det aktier i större börsbolag med hög omsättning. De som lånar ut aktier är t.ex. bankernas egna aktiefonder, försäkringsbolag och pensionsfonder. Blankning i aktier mäklas på vanligt sätt som vid handel med aktier. Stora ”låntagare” är bl.a. hedgefonder, kapitalförvaltare, värdepappersfonder och till viss del även privatpersoner.

Exempel

Antag att du har 100 000 kr för att investera i aktier. Du kan välja mellan att köpa aktier för 100 000 eller blanka för 100 000 kr (kostnader för courtage, avgifter och ränta till dem som lånar ut aktierna). Du väljer blanka och dina 100 000 kr är tillräckligt för att låna 10 000 aktier. Du tror nämligen aktiens kurs kommer att sjunka. Du säljer sedan de lånade aktierna på börsen till dagskursen 50 kr/st, vilket ger dig en inkomst på 500 000 kr.

Din bedömning visade sig stämma och aktien sjunker till 30 kr/st. Du väljer nu att köpa tillbaka 10 000 aktier för 300 000 kr och din vinst på blankningen blir 500 000 – 300 000= 200 000 kr före skatt. Du har alltså satsat 100 000 och gör en vinst som är dubbelt så stor som insatsen.

Men om du har fel och aktiens kurs istället stiger till 80 kr så blir din kostnad för att köpa tillbaka aktierna 800 000 kr. Du gör nu en förlust på 300 000 kr, vilket är högre än din initiala investering på 100 000 kr. Med blankning kan du alltså förlora mer än vad du investerat. Det gäller att vara på sin vakt och snabbt köpa tillbaka de lånade aktierna om kursen stiger. Jämför med alternativet att du köper aktier för 100 000 kr och att aktien i ett värsta fall blir värdelös så begränsas din förlust till insatsen, d.v.s. 100 000 kr.

Fördelar med blankning:

  • Du kan tjäna på att börsen går ned eller kursen i en aktie sjunker.
  • Du kan med ett mindre kapital öka din avkastning eftersom det är billigare att låna aktier jämfört med att köpa aktier.

Nackdelar med blankning:

  • Om aktiens kurs ökar gör du en förlust, och du kan t.o.m. förlora ett större belopp än vad du investerat.
  • Ett bolag med dålig aktieomsättning ökar risken eftersom det kan vara svårare att köpa tillbaks aktierna om kursen stiger snabbt.

Med blankning kan du tjäna pengar på att kursen för en viss aktie går ned. Men det finns en hel del kritiker mot blankning. Vissa menar att blankning leder till större prisnedgångar och ökar osäkerheten (volatiliteten) i aktiekursen. Man menar också att hedgefonder med stor kapitalbas kan med blankning skapa ett säljtryck på aktiekursen och därmed trycka ned kursen innan återköp. När sedan aktien köps tillbaka ökar kursen igen. Metoden att först sälja och sedan köpa stora volymer ger ökade svängningar i aktiens pris utan att bolagets underliggande värde förändrats.

Förespråkarna hävdar å sin sida att fördelarna överväger nackdelarna. Blankning är en viktig metod för att öka den genomsnittliga avkastningen på investerarnas totala kapital. Volatiliteten (svängningarna)i portföljen kan minskas genom att investeraren till viss del kan skydda sig mot börsnedgångar.

Se även


Bild: Shutterstock

bluechip
Blue-chip

Blue-chip är en engelsk term som används för bolag med gott anseende samt är väletablerade inom sin bransch och finansiellt stabila. Ett blue-chip företag förväntas vara ocykliska och ha förmågan att vara lönsamt i goda såväl som i dåliga tider. Termen som sådan kommer från poker.

Vilka företag som anses vara blue-chip ändras över tid och det är svårt att exakt definiera vad som krävs för att bli ett blue-chip företag. Typiskt sett är bolaget bland de topp tre i sin bransch och med ett respekterat varumärke.

Vi har egentligen ingen svensk motsvarighet till blue-chip. Som exempel kan man titta på noterade bolag inom Dow Jones indexet i USA. Exempel här Apple, Coca-Cola, Intel och Microsoft.

Aktier i blue-chip företag anses ha lägre risk eftersom de förväntas att ha stabil lönsamhet och ge regelbunden utdelning till sina aktieägare. En motsats är s.k. frimärksaktier (penny stocks) som vanligtvis har ett lägre och mindre stabilt pris. Frimärksaktier förväntas inte ge regelbunden utdelning till sina ägare.

Aktier i blue-chip bolag är naturligtvis inte opåverkade av större, negativa händelser som påverkar aktiemarknaden - till exempel en börskrasch. Aktierna ägs främst av institutionella investerare som exempelvis förvaltar pensionsfonder. Om blue-chip företagen tappar aktievärde vid en nedgång på börsen är det en källa till aktieanalyser och stort nyhetsflöde.

Ett blue-chip företag kan självklart få andra utmaningar än generella börsnedgångar, tappa lönsamhet och i värsta fall gå i konkurs. Det finns ett antal kända exempel där välrenommerade företag med lång historia fått problem vid teknikskiften. Närliggande exempel är digitalisering och dess konsekvenser för Kodak och Agfa. De fick förödande konkurrens från helt nya bolag.


Bild: Adobe Stock

GNP
BNI

"BNI" är en förkortning av bruttonationalinkomst och ett mått på landets sammanlagda produktion av varor och tjänster. BNI tar, till skillnad från BNP, även med produktion utlagd utanför landets gränser (s.k. offshoring) i företag ägda av landets medborgare. Engelsk benämning är GNP (Gross National Product) eller GNI (Gross National Income). Läs mer under "BNP".


Bild: Shutterstock

GDP
BNP

"BNP" är en förkortning av bruttonationalprodukt och ett mått på den sammanlagda produktionen av varor och tjänster inom ett land. Engelsk benämning är GDP (Gross Domestic Product). Jämför med BNI (bruttonationalinkomst) som även inkluderar det som produceras utanför landet av företag som ägs av landets medborgare. Mätperioden är vanligtvis ett år (t.ex. rullande 12 månader), men kan även omfatta ett eller flera kvartal.

Mer

Det är viktigt att skilja på "nominell" BNP och BNP mätt i fasta priser. Antag att ett land endast producerar två varor: mobiltelefoner och bilar. Under första året produceras 1 miljon telefoner och 200,000 bilar. En telefon kostar 2,000 kr och en bil kostar 300,000 kr. Det betyder att BNP för år 1 blir:

  • 1,000,000 telefoner*2 tkr+200,000 bilar*300tkr= 2 mdr+60 mdr= 62 mdr kronor.

Nominell BNP för år ett blir alltså 62 miljarder kronor.

Antag att det under andra året produceras 1,2 miljoner telefoner och 210,000 bilar. Samtidigt ökar priset på en telefon till 2,200 kr och för en bil till 330,000 kr. BNP för år två blir då:

  • 1,200,000 telefoner*2,2 tkr+210,000 bilar*330tkr= 2,64 mdr+69,3 mdr= 71,94 mdr kronor.

Nominell BNP för år två blir alltså nästan 72 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med drygt 16%. Men denna ökning beror dels på en volymökning, och dels på en prishöjning. I beräkning av BNP med fast pris korrigeras för prisökningen mellan det två åren. Vi tar volymen från år två och priserna från år ett. BNP med fasta priser blir:

  • 1,200,000 telefoner*2tkr+210,000 bilar*300tkr= 2,4 mdr+63 mdr= 65,4 mdr kronor.

BNP för andra året blir nu istället drygt 65 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 5,5%, vilket visar på en betydligt lägre tillväxt jämfört med ökningen i nominell BNP. Skillnaden visar också att tillverkarna har lyckats öka sina priser parallellt med volymökningen - inflationsdriven tillväxt.

BNP används i huvudsak för att se tillväxten i ett och samma land från en tidsperiod till en annan. Men BNP "per capita" används också för att jämföra levnadsstandarden mellan länder.

BNP som mått på välfärdsutvecklingen och som jämförelsetal mellan länder har sina brister, och får med rätta utstå en hel del kritik. Måttet har sitt ursprung från en tid då produktion mättes i styck, meter, ton liter, etc. Ett modernt välfärdsbegrepp omfattar så mycket annat än just materiell utveckling. Exempelvis tar inte BNP-måttet hänsyn till utveckling av ny kunskap, effektiv kommunikation, befolkningens hälsa, jämlikhet, möjlighet till utbildning och självförverkligande, m.m. Måttet inkluderar inte heller kostnaderna för miljöpåverkan och utnyttjande det av landets bas av naturtillgångar, vilket medför att BNP kan överskatta den egentliga nettotillväxten.

En annan viktig invändning är att inte all produktion omfattas av BNP - t.ex. allt gör-det-själv-jobb, oavlönat, ideellt eller svart arbete är inte inkluderat. Sist men inte minst har BNP-måttet svårt att bedöma värdet av den offentliga sektorns produktion. Den tas med till vad den kostar, inte till det värde den levererar.

Men trots sina brister är BNP fortfarande ett vedertaget, inarbetat och väl använt mått.


Bild: Shutterstock

Board Of Directors
Board of Directors

Företagets styrelse och som förkortas BoD. I anglosaxiska länder kan stora delar av styrelsen bestå av bolagets toppledning – direktörerna.

Läs mer under "Styrelse".


Bild: Shutterstock

Board Of Directors
Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. En aktieägare får rösta för det aktier hon eller han äger. Oftast gäller en röst för varje aktie, men bolagsordningen kan föreskriva att olika aktieslag har olika röster (t.ex. att en A-aktie har tio röster och en B-aktier endast en röst per aktie).

På bolagsstämman fattar aktieägarna de övergripande besluten om bolagets inriktning och styrning enligt aktiebolagslagens och bolagsordningens. Här utser ägarna styrelse och revisorer för bolaget samt fattar beslut om disposition av bolagets resultat.

Ägarna fattar också beslut om ändringar i bolagsordningen, förändringar av aktiekapitalet och incitamentsprogram till ledning och styrelse som påverkar antalet aktier i bolaget(t.ex. optioner, konvertibler). Bolagsstämman beslutar även om ersättning till styrelse och revisorer samt ge riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Mer

Bolaget måste varje år hålla en ordinarie årsstämma. Den måste hållas senast sex månader efter utgången av räkenskapsåret, d.v.s. om räkenskapsåret är kalenderår måste stämman hållas senaste den 30 juni. Bolagsstämman ska, om inte bolagsordningen medger undantag, hållas på den ort där styrelsen har sitt säte (den kommun som angivits i bolagsordningens sätesparagraf och som finns i aktiebolagsregistret).

Det är styrelsen som kallar till bolagsstämma. Kallelsen ska ske på det sätt som anges i bolagsordningen. I vissa speciella fall ska också kallelsen också skickas med post, t.ex. om ägarna ska fatta beslut om likvidation.

När kallelse till årsstämma ska ske beror på om bolaget är ett privat bolag eller ett publikt bolag. Huvudregeln är att kallelse ska göras tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. Samma tider gäller för extra bolagsstämma om en ändring av bolagsordningen ska behandlas. För privata bolag kan bolagsordningen ange att kallelser kan göras senare än fyra veckor, dock senast två veckor före.

För publika bolag gäller något andra regler. Kallelse till ordinarie årsstämma och extra stämma där ändring av bolagsordningen ska behandlas ska göras tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. En kallelse till annan extra stämma ska ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Dessutom gäller för publika aktiebolag som är noterade på en marknadsplats att kallelse till extra bolagsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast tre veckor före stämman.

Revisor eller en minoritet på minst 10% kan begära att styrelsen kallar till en extra bolagsstämma.

På årsstämman ska följande behandlas:

  1. Val av ordförande på stämman.
  2. Upprättande och godkännande av röstlängd.
  3. Val av en eller två justeringsmän.
  4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad.
  5. Godkännande av dagordningen.
  6. Framläggande av årsredovisningen och, när så krävs, revisionsberättelsen.
  7. Beslut om:
    • fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen
    • dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
    • ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkställande direktören.
  8. Val av styrelse och i förekommande fall av revisorer.
  9. Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna.

Även andra ärenden ska tas upp om det är bestämt i lagen eller bolagsordningen.

I större bolag är det vanligt att bolagets vd ger sin syn på det gångna årets, marknadsförutsättningar och större strategiska satsningar.


Bild: Shutterstock

Bona fide

En ”bona fide affär” är en affär med ärliga, pålitliga parter, i god tro och till marknadsmässiga villkor. Jämför med ”Armlängds avstånd”.

Book
Book building

En process för att under exempelvis en aktieemission eller en börsnotering skapa en efterfrågan och en prisbild. "Book building" används också vid emission av andra värdepapper. Man bygger en bok med intressenter.

Book building är ett anbudsförfarande där investerarna anger till vilket pris och hur många aktier de är intresserade av. Det är vanligtvis en investmentbank som fungerar som koordinator (mäklare) i processen. Auktionsprocessen sker konfidentiellt, och utanför börsen om det är ett noterat bolag.


Bild: Shutterstock

Book
Boot Camp

Boot Camp (ibland sammanskrivet till bootcamp) är ett begrepp som i affärssammanhang ibland används för att beskriva olika typer av sammankomster med någon typ av intensiv utbildning i kombination med fysisk aktivitet. Det kan exempelvis avse ett event där deltagarna får en intensivkurs i hur man utnyttjar sociala medier för sin marknadsföring samtidigt med fysisk träning, yoga och hälsosam mat.

Boot Camp har sitt ursprung från amerikanska militären där det är ett begrepp för ett intensivt, fysiskt träningsläger för unga rekryter inom militären. Boot Camp används också som en benämning för rehabiliteringsprogram för unga förbrytare i stället för fängelse.

En helt annan betydelse som namn på Apples mjukvara för att möjliggöra att förutom MAC OS kunna använda Windows operativsystem på Appledatorer.


Bild: Adobe Stock

Borgen

Att gå i borgen för någon annan innebär att man förpliktar sig att betala ifall den man gått i borgen för inte kan, eller vill, betala sin skuld. Den som gått i borgen för någon annan kallas borgensman.

Jämför "Bail" och "Borgenär".

Borgenär

En borgenär är någon som har en fordran mot någon annan. En synonym är fordringsägare. Den som borgenären har en fordran mot kallas gäldenär. Gäldenären har alltså en skuld till borgenären.

Borgenär förväxlas ofta med begreppet borgensman, vilken är någon som gått i borgen för någon annans skuld. Se även "Borgen".

Branding
Branding

Att ge en precis definition av branding är svårt eftersom det kan omfatta ett stort antal vitt skilda aktiviteter. Men kortfattat kan man säga att det är en lång, uthållig process att bygga en ärlig och positiv bild (eng. image) av företaget i kundens medvetande. Ett bra brand ska väcka positiva känslor och lova kunden tillfredsställelse och kvalitet. Välkända brands är exempelvis Coca Cola, Apple, IKEA och BMW. Se även "Immateriella tillgångar".

Mer

Det är inte bara företag som bygger och underhåller starka brands. Exempel här är Rödakorset, FN, och Rädda barnen. Även politiska partier bygger sitt brand under vilket de marknadsför sin ideologi, som till exempel Nya Moderaterna och Socialdemokraterna.

Det finns inget bra motsvarande svenskt ord eller begrepp som omfattar hela betydelsen av engelskans brand. Ibland likställs det med varumärke (eng. trademark), vilket är en något inskränkt definition. Varumärket måste dock vara i harmoni med den bild brandingen skapar.

Vad är då den affärsmässiga vitsen med branding? Målet med ett starkt brand är att kunna ha högre priser än konkurrenterna, och därmed även högre marginaler och vinst. Och en högre vinst behövs eftersom det krävs betydande investeringar för att bygga, utveckla och underhålla ett starkt brand.

Ett starkt brand är en värdefull post i bolagets balansräkning - en immateriell tillgång. Detta kan i sin tur ge stora, och ibland svårvärderade, goodwillposter vid förvärv av bolag.

Coca Cola

Bild: Shutterstock

Break Even
Break-even point

Den brytpunkt då plus och minus är lika. Ett exempel är då intäkterna och kostnaderna balanser, d.v.s. intäkterna är lika med kostnaderna under mätperioden. Det betyder att verksamheten börjar göra vinst ovanför "break-even".

Break-even kan också vara den brytpunkt då företaget når positivt kassaflöde och inbetalningar är lika med utbetalningar. Den brytpunkten kallas ibland ”nollpunkten”.


Bild: Shutterstock

Bridge
Bridge financing
Det engelska uttrycket för bryggfinansiering.

Bild: Shutterstock

Bridge
Bryggfinansiering
Finansiering för att under en kortare tid överbygga ett gap i bolagets finansiering, exempelvis vid ett förvärv eller vid ansträngd likviditet. Man kan även använda en brygga för att finansiera ett tillväxtföretag som planerar en börsnotering och en nyemission. Det engelska uttrycket är "Bridge financing".

Bild: Shutterstock

Bubble
Bubbla

Med en finansiell bubbla menas en snabb uppgång av priset på en tillgång och där sedan uppgången efter en viss tid vänds i en snabb prisminskning (bubblan brister). Bubblor uppstår ofta inom en viss bransch och kan till exempel omfatta en snabb ökning av aktiepriset för visst bolag, priset på fastigheter eller en viss råvara.

En bubbla kan jämföras med ett kedjebrev, där det gäller att sälja innan nedgången för att inte sitta ensam kvar med Svarte Petter.

Mer

Bubblor är en spekulativ, uppåtgående spiral som orsakas av god tillgång på riskvilligt kapital och överdrivna förväntningar om framtida värdeökning. Allt fler investerare betalar ett allt högre pris, som snabbt överstiger det reella värdet av tillgången. Investerare kan i början av bubblan göra stora vinster genom att sälja tillgången i en uppåtgående spiral, vilket i sin tur attraherar nya investerare och finansiärer.

Förr eller senare brister en finansiell bubbla. När och hur vändning ska komma är omöjligt att förutse. Vändningen triggas av någon oförutsedd händelse (stor eller liten) som skapar osäkerhet om det egentliga värdet av tillgången. Då bubblan brister minskar priset i en snabb negativ spiral. De finansiärer som lånat ut kapital till investeringar i tillgången vill nu plötsligt inte längre göra det, och kräver dessutom återbetalning av sina lån. Investerarna säljer nu i panik för att försöka minska sina förluster och återbetala eventuella skulder. Allt eftersom priset sjunker finns allt fler säljare och allt färre köpare, vilket i sin tur ökar den nedåtgående spiralen. Om en investerare dessutom lånat till investeringen och använt tillgången som säkerhet, kan långivarna tvinga fram en försäljning – även till underpris. Men vid en viss prisnivå och tidpunkt bromsas nedgången av att nya investerare bedömer att tillgången är undervärderad. Det är nu köpläge, priset ökar sakta och normaliseras.

Vinnarna är de som tidigt köpte till lågt pris och sålde till ett högt pris strax innan bubblan sprack. Förlorarna är de som kom in sist, betalde ett högt pris och inte hann (eller ville) sälja innan nedgången startade. De väntar dessutom ofta alltför länge med att sälja eftersom de hoppas att priset vänder så att de kan undvika eller minska sin förlust.

Vad är då följden av en finansbubbla? Om bubblan omfattar en ett enskilt tillgångsslag, t.ex. aktien i ett litet bolag, är konsekvenserna för ekonomin i övrigt närmast obefintliga. Men om bubblan omfattar hela börsen, eller ett för landet betydande och stort bolag, kan vändningen leda till en börskrasch och en recession för ett helt land. Finansbubblan får då ett genomslag i den reella ekonomin och konsekvenserna blir omfattande – jämför med finanskraschen 2008 och dess globala följder.

Hur kan man då se att det är en bubbla? Det är nog tyvärr omöjligt att se om en snabb prisstegring i en tillgång är grundad på en underliggande reell värdeökning eller om det är en spekulativ bubbla. Generellt sett bör du därför vara mycket försiktig, och observant, om priset på en tillgång plötsligt och snabbt stiger utan att en väsentlig förändring tillgångens reella avkastning är uppenbar.

Några kända bubblor är:

  • Tulpanbubblan i Holland (1630).
  • Bubblan i South Sea Company i England (1720).
  • Börskraschen i USA (oktober 1929).
  • Svarta måndagen (oktober 1987).
  • IT-kraschen (mars 2000).
  • Finanskrisen/Lehman Brothers (september 2008).
Bubble

Bild: Shutterstock

Bull
Bull market

Uppgång på börsen, ökade kurser och en optimistisk tro om framtida kursutveckling. "Bull market" är motsatsen till ”bear market”. Det sägs att tjuren håller huvudet och hornen uppåt medan björnen går med nedböjt huvud (?).

Se även "Hausse".


Bild: Shutterstock

Burn rate
Burn rate

Är ett mått som beskriver det kapital (den kassa) som förbrukas (förbränns) i ett företag som inte har ett eget positivt kassaflöde.

Burn rate visar företagets löpande kostnader och nödvändiga investeringar och mäts ofta i kr/månad. Om bolaget har en kassa på 10 mkr och Burn rate är 2 mkr så räcker kassan i 5 månader. Om inte break-even nås under perioden så måste ägarna eller banken tillföra mer kapital inom 5 månader, annars överlever inte företaget.


Bild: Shutterstock

Business Angel
Business angel

Engelsk term för privatpersoner som satsar egna pengar i (ofta nystartade) företag. Se mer under "Affärsänglar".


Bild: Shutterstock

Business Angel
Business as usual

"Business As Usual" (BAU) innebär att verksamheten (affärerna) bedrivs på ett normalt, vanligt sätt. Begreppet används ofta i samband med att ett företag (eller en organisation) utsätts för omfattande externa händelser som eventuellt kan påverka verksamheten positivt eller negativ. Men man vet inte än när och hur. Verksamheten drivs därför på ett normalt sätt till dess man med säkerhet vet att verksamheten påverkas och hur den påverkas.

Business as usual förväxlas ibland med status quo, vilket är missvisande. Det senare uttrycket betyder att inga förändringar alls görs, medan business as usual omfattar normala, planerade förändringar.

Mer

Exempel: I samband med en försäljning av ett bolag (i en exitprocess) får ledningen uppgiften att driva verksamheten business as usual till dess att försäljningen är förhandlad och avslutad. Detta innebär att bl.a. att all verksamhet ska bedrivas på ett normalt sätt för att inte påverkas av den pågående försäljningsprocessen. All information om den planerade försäljningen ska hållas hemlig och sprids endast till de som är direkt involverade. Avsikten är att inte i onödan skapa osäkerhet och oro bland företagets olika intressenter (personal, kunder, leverantörer m.fl.), eftersom det finns stora osäkerheter och oklarheter i processen. Om säljare och köpare inte kommer överens om pris och villkor så blir affären helt enkelt inte av. Dessutom vet inte ledningen vad den eventuellt nya ägaren vill med verksamheten och hur det påverkar personal, kunder och leverantörer.

För ledningen innebär dock business as usual att de ska driva företaget på ett normalt sätt och samtidigt vara aktiva i försäljningsprocessen. Det kan avse att ta fram finansiell information, rapporter och göra prestationer. Ledningen ska dessutom parallellt förbereda bolaget för situationen efter försäljningen. Detta splittrade fokus är uppenbart en mycket svår och mödosam uppgift! Och även om avsikten är att bedriva verksamheten på ett normalt sätt så är det självklart svårt att ta större strategiska beslut. Det är därför viktigt att hålla tidsperioden med business as usual så kort som möjligt. Detta både med hänsyn till ledningens splittrade fokus och bolagets egen långsiktiga strategiska utveckling.


Bild: Shutterstock

Business Plan
Business plan

Det engelska uttrycket för affärsplan. Det är både en övergripande och en ingående beskrivning av ett företags verksamhet.

Läs mer under "Affärsplan".


Bild: Shutterstock

Chopped credit card
Bust, going bust
Engelskt uttryck för att ett företag går i konkurs. Alternativa uttryck är "Bankruptcy" eller "Belly up".

Bild: Shutterstock

Buy and build

Investering i ett (1) företag med avsikten att bygga ett större företag genom förvärv av bolag som kompletterar verksamheten eller ökar markansdelen. Buy and Build är en investeringsstrategi som exempelvis riskkapitalister använder sig av.

Ett exempel är en investering som görs i ett bolag i Sverige och som sedan i sin tur köper upp konkurrenter i Finland, Norge och Danmark. Genom förvärven konsolideras marknaden och ett större nordiskt bolag skapas. Ett bolag med en nordisk plattform har generellt sett ett högre värde för utomnordiska köpare än ett bolag som enbart är verksamt på en inhemsk marknad.

Buy-out affär

Då en extern köpare, exempelvis en riskkapitalist, köper ut ett dotterbolag från ett företag eller en ägargruppering. I en s.k. "leveraged buy-out" har finansieringen av förvärvet stor betydelse.

Purse
Börs

En börs är ett företag som har fått tillstånd från Finansinspektionen (FI) att driva så kallade reglerade marknader för handel med värdepapper, till exempel med aktier.

De företag som (mars 2014) har tillstånd av FI att driva en eller flera reglerade marknader i Sverige är Nasdaq OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. Nasdaq OMX ansvarar för Stockholmsbörsen där aktielistan är uppdelad i Large Cap, Mid Cap och Small Cap.

De regler som börserna måste följa är till för att skydda investerare, till exempel genom att se till att handeln och prissättningen är effektiv samt att så långt som möjligt förhindra insiderhandel.


Bild: Shutterstock

IPO
Börsnotering

Innebär att ett bolags aktie noteras (introduceras) på en reglerad marknad. Det är Finansinspektions (FI) som ger ett företag (en börs) tillstånd att driva en reglerad marknadsplats. Reglerade marknader i Sverige är (april 2014) Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nordic Growth Market NGM. En handelsplats som inte är reglerad börs kallas för handelsplattform eller MTF (Multilateral Trading Facility). De bolag som introduceras för handel och listas på en MTF är alltså formellt sett inte börsnoterade. Läs mer under "Notering".

Mer

En börsintroduktion och notering görs i huvudsak för att, om det behövs, finansiera bolaget genom nyemission av aktier eller andra värdepapper. Ett annat viktigt syfte är att erbjuda befintliga ägare en marknadsplats för att kunna sälja sina aktier och samtidigt ge nya ägare en möjlighet att köpa aktier i bolaget. Efter noteringen är aktien likvid, d.v.s. går att omvandla till kontanter.

En likvid aktie är förknippad med lägre risk jämfört med en onoterad aktie eftersom aktieägaren lättare kan sälja aktien ifall man inte gillar utvecklingen i bolaget - man kan rösta med fötterna. Om risken minskar bör aktiens pris stiga efter en notering - vilket inte alltid är fallet.

När ett bolag väljer att notera sin aktie på en börs ökar kraven på information. Bolaget måste i ett Noteringsavtal acceptera börsen regler. Avsikten med de regler som bolagen måste följa är att skydda investerare, t.ex. genom krav på rättvisande information och att så långt som möjligt förhindra insiderhandel i aktien.

Förhållanden och förändringar som påverkar aktiens pris måste offentliggöras, vilket bl.a. omfattar finansiell information, information om större ägarförändringar och anmälan av insynspersoner. Ingen ska kunna tjäna på att handla i aktien baserad på information som inte är offentlig eller som är missvisande.

En börsnotering är en mycket omfattande och krävande process. Det tar minst ett år att förbereda ett bolag för börsen, göra bolaget börsfäigt och genomföra noteringen. Det absolut viktigaste att förstå och bestämma syftet med noteringen, exempelvis:

  • Behöver bolaget kapital och gör en nyemission samtidigt med noteringen?
  • Har bolaget redan ett stort antal ägare och måste ordna en reglerad handel aktien?
  • Vill ägarna göra "exit", d.v.s. sälja sina aktier till nya ägare i samband med noteringen?
  • Vill bolaget underlätta delägarskap för nyckelpersoner och anställda?
  • Är målet att göra bolaget mer känt, öka uppmärksamheten och att stärka varumärket?

En noteringsprocess innehållet ett stort antal aktiviteter, bl.a. att:

  • Välja finansiella rådgivare.
  • Ta fram en tidplan och budget.
  • Välja börs och lista för notering.
  • Uppdatera bolagets affärsplan, anpassa till prospektet.
  • Anpassa bolagsordningen, avsluta eventuella aktieägaravtal m.m.
  • Genomföra en Due Diligence (DD).
  • Se över styrelse och ledning så att dessa uppfyller börsens krav på börserfarenhet.
  • Gå igenom finansiell information, kapitalbehov, rapportstruktur och anpassa finansiella mål.
  • Utveckla och anpassa rapportering för extern information (kvartalsrapporter, pressreleaser m.m.).
  • Hålla de bolagsstämmor som behövs för att ändra bolagsordning, göra bolaget till publikt bolag och avstämningsbolag.
  • Sätta mål för ägarstruktur, investerare och spridning (antal ägare).
  • Värdera bolaget och sätta priset på aktien.
  • Ansöka om notering och få en börsrevisor utsedd.
  • Göra en s.k. "road show" för att möta investerare och analytiker för att sälja aktien.
  • Framtagning av prospekt och får det godkänt av FI och börsen.
  • Information till anställda, kunder, leverantörer.
  • Strategi för PR och media.
  • Uppdatera hemsidan - vänta inte till sist med detta!
  • Etc.

En slutsats är att man måste börja förberedelser i god tid innan måldatum för noteringen. Det behövs en effektiv projektledare och projektledning för att samordna aktiviteter mellan ägarna, styrelsen, bolaget, rådgivare, myndigheter och den börs man valt. Även kostnaden måste kontrolleras under hela processen - totalsumman för noteringen kommer att vara en betydande post för bolaget.


Bild: Shutterstock