BZT Dictionary®

A-Ö Hem
Value uplift
Då värdet på ett företag ökar – kanske på grund av någon specifik åtgärd eller händelse. Om bolaget får en stor, ny och lönsam kund genererar den affären ett "value uplift".
Trademark
Varumärke

Ett varumärke är ett tecken (symbol, ord, bokstavskombination etc.) som du känner igen och förknippar med ett företag. Ibland likställs "varumärke" med det engelska uttrycket "brand", vilket inte alltid är samma sak. Ett "brand" är en ärlig och positiv bild (eng. image) av företaget, som skapats under en lång, uthållig process. Ett "varumärke" kan i ibland omfatta betydelsen av "brand", medan det i andra sammanhang enbart står för den "symbol" som bolaget valt. För att särskilja "brand" och "varumärke" används ibland den engelska beteckningen "Trademark" för den symbol som kännetecknar varumärket. I båda fallen måste "varumärket" stå i samklang med den bild av företaget som brandingen skapar.

Ett varumärke betecknas med bokstäverna TM för ett icke-registrerat "trademark" och med ett ® för ett registrerat och rättsligt skyddat varumärke.

Jämför även med "Branding".


Bild: Shutterstock

DD
Vendors due diligence, VDD

"Vendors due diligence" är "säljarens DD" inför en planerad försäljningsprocess av ett bolag. Det är strukturerad, detaljerad och djupgående granskning av verksamheten. Avsikten är att hitta prispåverkande svagheter och risker så att det finns tid att åtgärda problemen. De svagheter som inte går, eller hinns med, att rätta till skall synliggöras så att budet på bolaget inkluderar dessa.

Säljaren vill undvika en situation där köparen i sin DD hittar svagheter som används för att motivera prissänkningar eller villkorsändringar i slutet av försäljningsprocessen.

Mer

Utformning och omfattning av en VDD är situationsspecifik och beror på bolagets bransch och storlek. En VDD liknar köparens DD, men är vanligtvis något mer begränsad till de områden där säljaren och ledningen misstänker att det kan finnas brister. Den kan exempelvis innehålla avsnitt för:

  • Legala frågor, avtal, patent
  • Finansiell information
  • Kommersiella frågor
  • Skattefrågor
  • Pensionsåtaganden
  • Bolagets ledning och personal
  • Yttre och inre miljö

Säljaren använder sig vanligtvis av externa rådgivare för att få en oberoende granskning av valda delar av företaget.


Bild: Shutterstock

DD
Vendor note

"Vendor note" är en typ av låneinstrument där säljaren av en tillgång ger köparen ett lån för att finansiera köpet (sv. säljarrevers). En vendor note används för att möjliggöra eller underlätta en affär.

Eftersom säljaren ger köparen ett lån ökar säljarens risk i affären – en risk som vanligtvis kompenseras med ett högre försäljningspris. Lånet kan dessutom säkras, t.ex. genom en pant i den tillgång som säljs.

Kallas även för ”seller note”.


Bild: Shutterstock

VC
Venture capital

En klassisk "venture capital" investering är en tidsbegränsad minoritetsinvestering i ett onoterat bolag. Ofta är företaget ett ungt bolag som befinner sig i en tidig fas (early stage) i sin livscykel.

Venturekapitalisten är aktiv i sitt ägande, tar plats i styrelsen och jobbar med bolagets strategiska utveckling mellan styrelsemöten.

Det amerikanska begreppet "venture" sägs vara en förkortning av "adventure" vilket innebär att en direkt översättning blir "äventyrligt" kapital. Jämför svenskans "riskkapital" – det säger kanske något om svensk och amerikansk syn på investeringar i tidiga skeden!?


Bild: Shutterstock

Volatility
Volatilitet

Volatilitet är ett riskmått som visar hur mycket priset på en finansiell tillgång (t.ex. en aktie) varierar. Måttet baseras på standardavvikelsen över ett års daglig historik. Ju mer en akties pris varierar upp och ner desto högre är volatiliteten. Volatiliteten används som ett mått på aktiens marknadsrisk men ger ingen information om en aktie är på väg upp eller ned.

Ordet härstammar från "volatil" som betyder flyktig eller instabil.


Bild: Shutterstock

VUCA
VUCA

VUCA är en förkortning av det engelska begreppet Volatility, Uncertainty, Complexity och Ambiguity. Det används för att beskriva en situation som snabbt förändras och som karaktäriseras av volatilitet/rörlighet, osäkerhet, komplexitet och tvetydighet.

Mer

Det är ursprungligen en militär term för att beskriva ett mycket osäkert läge. Den generella användningen av termen VUCA började på 1990-talet. Det används till exempel i samband med strategisk planering för att beskriva en svårbedömd situation.

VUCA används ibland som orsak till misslyckanden. Ledande personer försöker undvika ansvar genom att hävda att det inte går att förbereda sig och planera verksamheten i VUCA-värld. Men det är missvisande. Istället ska du ställa frågan: Om vi nu lever i en VUCA-värld, hur ska vi då agera?

Ett exempel på VUCA-situationer är:
  • När prisvariationerna är stora och svåra att förutse (volatility).
  • I teknikskiften där nya, okänd konkurrenter kan dyka upp (uncertainty).
  • Vid diversifiering med olika typer produkter som marknadsförs på olika marknader (complexity).
  • Vid etablering på nya marknader med politiska risker (ambiguity).

VUCA tar hänsyn till att vissa beslut är mycket komplexa och osäkra. Fyra olika typer av utmaningar ska analyseras, och som kräver olika typer av svar – ett för varje bokstav i förkortningen. En övergripande fråga är hur mycket vi vet om varje utmaning och hur mycket vi kan påverka utfallet. Du måste vara väl förberedd, flexibel, lyhörd och innovativ.


Bild: Shutterstock


Balance
WACC

WACC ”WACC” är en förkortning av engelskans ”Weighted Average Cost of Capital”, d.v.s. den ”genomsnittliga vägda kapitalkostnaden".

Kostnaden för det kapital ett bolag använder delas upp i två huvudtyper, dels kostnaden för eget kapital (ägarnas kapital) och dels kostnaden för lånat kapital (bankens kapital). Ett företag ska sträva efter en optimal mix av eget och lånat kapital. Men hur den optimala balansen ser ut beror på bolagets situation och varierar över tid. Ett ungt bolag utan historia har ofta svårt att få banklån och finansieras därför enbart med ägarnas insatser i eget kapital, medan ett moget bolag med starka kassaflöden i lågräntetider kan öka andelen lån.

Mer

Kostnaden för banklån är lägre än den för egna kapitalet. Det beror dels på att långivare ofta tar säkerhet i bolagets tillgångar, och dels kräver räntebetalningar och amorteringar även i tider då ägarna inte få utdelning. Ägarnas insatts i det egna kapitalet är inte säkrat i tillgångsmassan och kan inte heller tas ut hur som helst. Bolaget måste ha tillräcklig finansiella styrka och fria medel (fritt eget kapital och likviditet) för att kunna ge utdelning till aktieägarna. Bolagets ägare kommer dessutom sist i kön av fordringsägare vid en eventuell likvidation eller konkurs. Därför kräver ägarna högre avkastning (ränta) på sitt kapital än vad banken gör.

Exempel: Antag att den riskfria räntan på marknaden är 2% och att ägarna vill ha 8% riskkompensation på sitt kapital. Kostnaden för ägarkapitalet blir då 10% (2%+8%). Antag vidare att kostnaden för banklånen (ränta efter skatt) är 3%. Om bolaget är finansierat med 40% lån och 60% eget kapital blir den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden: WACC= (0,4x3%) +(0,6x10%)= 7.2%.

Avkastningen på alla investeringar som görs i bolaget måste överträffa WACC:en för att bolagets lönsamhet med befintlig kapitalsturkur ska bibehållas. Därför ingår WACC:en som räntesats (diskonteringsränta) vid bedömning av bolagets investeringar, t.ex. vid NPV- och DCF-beräkningar.


Bild: Shutterstock

Warranties and indemnities

Engelskt begrepp för svenskans "garantier och ansvarsförbindelser".

Begreppet omfattar de juridiska åtaganden som en köpare kräver från en säljare av en tillgång, exempelvis aktier i ett bolag. Köparens avsikt är att minska risken och kompensera sig för negativa överraskningar. Köparen kräver att säljaren garanterar vissa viktiga förhållanden i bolaget och även tar ansvar för eventuella brister i garantierna (garantibrott).

Säljaren ska täcka upp för den förlust (skada) som köparen har fått på grund av att förhållandena i bolaget inte visade sig vara de som säljaren garanterat.

För att få ersättning måste köparen kunna påvisa att en brist lett till en förlust och att bristen täcks av garantierna.

White Knight
White knight

En vänlig, önskvärd investerare eller köpare av ett bolag. Vid hot om ett fientligt övertagande försöker vissa ägare hitta en "white knight" som kan komma med ett attraktivt alternativ till de ägare som är beredda att sälja till en inte önskvärd, ny ägare. Den "vita riddaren" kommer då som en räddare och bolaget undviker ett fientligt övertagande.

Även styrelsen och ledningen föredrar den "vita riddaren" som ny ägare eftersom denne oftast inte avser att byta inriktning, strategi, styrelse eller ledning.


Bild: Shutterstock

Sleep good
Worst case scenario

Värsta tänkbara scenario! I samband med bedömning av en investering tar investeraren fram ett antal alternativa möjliga utfall (t.ex. "high", "likely" och "low"). Som ett sista komplement till dessa alternativ görs också ett "worst case scenario". Samma sak gäller även för en bolagsledning som utvärderar en betydande affär.

Man brukar säga att man inte skall ta större risker än att man kan leva och sova gott med sitt ”worst case scenario”!


Bild: Shutterstock